Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Tegnérs mödernesläkt. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342 E. WRANGEL
V.
De släktingar på mödernet, till hvilka
Tegnér stod i det närmaste förhållande,
tillhörde familjen Lagerlöf; och af dem
var kusinen Magnus (Måns), som jag
antydt, en bland hans intimaste vänner
från ungdomsåren.
Arvika pastorat betraktades så godt
som ärftligt i den Lagerlöfska släkten.
Föregången af sin morfar och dennes
svärfar blef Daniel Lagerlöf här
kyrkoherde 1681. Två bröder till honom
gjorde vid våra universitet namnet
berömdt, Petrus i Uppsala och Erland i
Lund, båda professorer i latinsk elokvens.
Petrus Lagerlöf var också skald på
svenska och utöfvade som lärare i
verskonsten ett betydande inflytande på sin
samtid.
En af Daniels söner Nils blef också
akademisk lärare, teologie professor i
Lund och så superintendent (biskop) i
Karlstad (barnen adlade von Lagerlöf).
En annan son Anders blef kyrkoherde
i Arvika efter fadern; det var han som
var svärson till Änna Katarina
Kristof-fersdotter Geijer-Hofsten. Han
efterträddes i Arvika af en sin äldre son Daniel
Johan, Seidelii måg, och efter dennes
död af den yngste sonen Erland.
Erland Lagerlöf d. y., som var en
berömd läkare-präst och en stor
människovän, blef den siste af släkten i Arvika
prästgård; han dog 1827, och den
oafbrutna släktsuccessionen hade då varat i
öfver 200 år. Genom sitt gifte (Troili)
blef denne Lagerlöf än närmare
befryndad med den Geijerska släkten och
särskildt dess Ransätersgren; och en hans
dotter ingifte sig i denna släkt: det var
Sofia Agneta Lagerlöf, kamreraren Karl
Fredrik Geijers maka och Erik Gustafs
svägerska, ungdomsvän och lekkamrat.
Hon var, enligt sin kusin och svägerska
Änna Lisa Geijers omdöme, »en snillrik
och poetisk natur», som ägde en
sällsynt förmåga att »förljufva hvarje stund
af det hvardagliga umgänget». För Erik
Gustaf var hon den mest förstående
förtrogna. Hennes hem i Stockholm var
också en medelpunkt för ledamöterna i
det Götiska förbundet. Musik och poesi
voro där dagliga gäster, och fru Sofia
kunde själf framträda med en eller
annan dikt. Brinkman, som gärna umgicks
där, kallade henne »skaldinnan» i
motsats till den »historiska» fru Geijer i
Uppsala. Också Tegnér beundrade denna
sin fränka. — Hennes äldre syster
Kristina († 1855) hade äfven ärft släktens
poetiska anlag och ägde dem kanske i
högre grad, ehuru hon väl sällan
framträdde utanför Värmland. Ett af hennes
små stycken, skrifvet till en gammal
folkmelodi, har dock blifvit öfverallt
bekant och sjunget:
När månen vandrar på himlen blå
och tittar in genom rutan,
då tänker jag under stundom så
och knäpper sakta på lutan:
Hvad du är lycklig du måne klara
som får så högt öfver jorden fara
|:| och blott se på |:|
VI.
Erland Lagerlöfs bror Daniel Johan
(† såsom kyrkoherde i Arvika 1784)
hade med sin andra hustru BRITA SEIDELIA
nio barn, som jag nämnt. Bland dem
kommo två söner att fortplanta släkten,
Magnus och Daniel.
Dessa båda kusiner hörde till
Teg-nérernas närmaste barndomsvänner. Och
liksom dessa fingo Lagerlöfarna gå tidigt
ut att förtjäna sitt eget bröd. MAGNUS
Lagerlöf fick ändtligen vid tjugo år
(1798) tillfälle att besöka universitetet,
där han fick en »akademisk kondition»
såsom informator för kyrkoherden i
Össjö Olof Brings son Ebbe Samuel. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
