Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Oscar Montelius. 70 år den 9 september 1913. Af Oscar Almgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4.8o
OSCAR ALMGREN
Fot. Gösta Florman.
OSCAR MONTELIUS l88o.
måste anknytningspunkter till historiska
data uppsökas, och det var för det
ändamålet som Montelius i sin forskning
måste företaga den långa vandringen
Norden—Italien, Italien—Grekland,
Grekland—Egypten. Med den borne
vetenskapsmannens intuitiva skarpsyn förstod
han att redan vid deras första
framträdande gripa tag i de fakta, som kunde
erbjuda sådana hållpunkter. I början
helt enstaka och därför af många
missaktade, ha dessa hållpunkter genom mänga
senare fynd bekräftats och vunnit full
stadga.
Så lyckades det Montelius att klämma
in den italienska förhistoriska
periodföljden mellan två fasta historiska data. Den
sista perioden karaktäriserades genom
förekomsten af det attiska vasmåleriets
yngsta svartfiguriga och äldsta rödfiguriga
alster, samma arter som voro
representerade i det s. k. »Perserschutt» på
Athens Akropolis, d. v. s. i fyllningarna
från de terrasseringsarbeten, som där
utfördes, sedan perserna bränt templen
år 480. Långt uppe mot periodschemats
början, i den nionde perioden från slutet
(bronsålderns per. III) fann han den
andra hållpunkten. Här hade de äldsta
»fibulorna» placerat sig, spännena af den
enkla säkerhetsnålens form, hvilken snart
förändrades till mera komplicerade typer
och alldeles föll i glömska, tills den åter
»uppfanns» — och förmodligen
patenterades! — i midten af 1800-talet. Dessa
första enkla säkerhetsnålar uppträda
samtidigt i Grekland tillsammans med en
viss keramikgrupp, hvilken återfinnes
som importgods i Egypten under en
mycket begränsad epok, nämligen under
de båda sista faraonerna af i8:e dynastien,
Amenhotep III och IV. Enligt den för
denna relativt sena del af Egyptens
historia mycket fasta kronologien inföll deras
lifstid omkring 1400 f. Kr. Det sista
decenniets rika fynd på Kreta ha genom
talrika nya beröringspunkter med den
egyptiska kulturen fullkomligt bekräftat
riktigheten af denna kombination, som
Montelius först gjorde för snart 30 år
sedan.
Mellan de två nämnda tidpunkterna,
1400 och 480, ligga alltså å ena sidan
9 århundraden, å andra sidan 9 tydligt
urskiljbara perioder inom mellersta
Italiens förhistoriska kulturutveckling. På
hvarje sådan period kommer alltså
ungefär ett sekel, något som redan i och
för sig är mycket sannolikt.
Särskildt gladde det Montelius, när
han för några år sedan från själfva Roms
mark fick en märklig bekräftelse på
denna sin kronologi. Man fann en mängd
förhistoriska grafvar under själfva Forum
romanum. Nu brukade ju de antika
folken aldrig begrafva inom sina städer,
allra minst på torget, alltså måste dessa
grafvar vara äldre än den tidpunkt, då
de små samhällena på några af de sju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
