Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Något om modern journalistik i Amerika. Af Eira Hellberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGOT OM MODERN JOURNALISTIK I AMERIKA 489
Ochs hade en svensk med i det arbetet
— Axel Wærn, som i jag tror tolf år
varit Times fruktade och aktade
ledareskribent.
Man kallar honom i journalistkretsar
»the baron». Det är hans absoluta
hederlighet, hans oemottaglighet för
mutor, hans rättfärdiga måttstock som
förskaffat honom namnet. Herr Wærn
har orädd och beslutsam gått sin väg
rakt fram och vare sig det varit det
demokratiska eller republikanska partiet han
angripit, har det skett med lika stor
redlighet, ehuru Times är språkrör för
det förra — utan subsidier, hvilket ställer
tidningen själfständig åt alla sidor. Jag
hörde också mr Ochs fälla aktningsfulla
och erkännande omdömen om svensken,
»som aldrig ljuger och aldrig är rädd».
I kapp med den politiska
maktställningen har Timesreportaget och dess
teknik vuxit ut. Times hyllar principen,
att en tidning är en fotografi af tiden,
och hvarje dag ägnas åt att i den
otroliga massan af stoff gallra ut det som
bildar de bestämdaste och mest
karaktäristiska dragen i tidens fysionomi. Mr
Ochs själf är egentligen den praktiska
kraften, motorn i maskineriet, han som
i kvistiga fall har utslagsröst och håller
sitt öga på att den en gång för
tidningen utstakade banan behålles. Mr
Miller är centern för reportagearbetet,
och kring sig har han samlat en
handfull duktiga klarvakna män, hvar och
en i viss chefsställning, »editorer», och
som alla äro själfständiga inom sitt
område. Med editor menas detsamma som
i Frankrike med rédacteur: en journalist
som icke är reporter. Hvarje editor har
under sig ett visst antal reporter och
sorterar själf under en chef, här mr Miller.
Hvarje dag samlas dessa chefer till
öfverläggning med mr Ochs och mr Miller,
redogörande för hufvuddragen i dagens
program, tagande och vräkande uppslag.
I en tidning med Times’ program:
tidens, dagens fotografi, spelar
reportaget en hufvudroll af hos oss ej fullt
förstådda dimensioner.
Vi med vår uppfattning af pressen
som i viss mån kulturspridare, lägga i
de dagliga numren in reseskildringar,
artiklar i estetik, litteratur och öfriga
humaniora. Det är något för
hvardags-numren okändt i Amerika. Allt sådant
hör söndagen till, den så kallade
maga-zinupplagan, i hvilken samlas det
kulturella stoffet under en högt betalad
chefredaktör med -en stab, som är skild
från det dagliga arbetets. I dessa
söndagsupplagor finner man ofta de stora
saker, som äro frukten af korsning mellan
reportage och kultur. Men äfven rent
lärda och gedigna uppsatser.
Hvardags-upplagan förbehåller sig de ilsnabba
dagssakerna.
Till detta program hör, att i
hvar-dagsupplagan ingen medarbetare får göra
sig personligen gällande. Han eller hon
är uteslutande en kugge i det stora
hjulet. Den Times som utkommer sex
dagar af veckans sju är Times —
ingenting annat. Ochs’ Times. Intet
meddelande, ingen intervju, ingen artikel bär
underskrift. Undantag naturligtvis för
till exempel ett inlägg af privatperson^
bref från en guvernör eller dylikt, men
hvad tidningens betalda reportagestab
ger, smältes personlöst in i tidningens
form.
Det är ett väldigt maskineri som
sålunda sättes i gång. Endast
kabelutgifterna äro enorma. Tidningen
innehåller dagligen två till tre sidor
telegraferade artiklar och notiser från hela jorden.
Under den lagstiftande församlingens
sittning i Albany sändas dagligen därifrån
femtusen ord per telegraf, en artikel fullt
färdig för direkt sättning. Det kostar tre
cent per ord på natten.
Times har egen telegrafstation, och Al-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
