Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Napoleons museum. Ett hundraårsminne. Af Georg Nordensvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NAPOLEONS MUSEUM
5i7
SEGERBYTET INFÖRES I TRIUMFTÅG I PARIS DEN 9 THERMIDOR ÅR VI.
KOPPARSTICK AF BERTHAULT EFTER GIRARDET.
grekiska templen i Paestum och på
Sicilien, de många nya fynden i Rom
och flerstädes, allt detta följdes med det
mest spända intresse af hela den bildade
världen. Antiken stod upp ur jorden,
och konstnärer, forskare och öfriga
vetgiriga strömmade till Italien, samlades
framför allt i Rom. Där fyllde de
uppgräfda skatterna museer, gallerier, villor
och prydde förstugor, trappor och
gårdar i palatsen, som gästfritt stodo öppna
för främlingarnas skara. »Dessa
beundransvärda rester af grekisk konst», skref
Visconti, de vatikanska och kapitolinska
museernas styresman och skildrare, Ȋro
den moderna konstens skola och göra
Rom till skönhetens enda emporium och
till den goda smakens helgedom». Och
Quatremére de Quincy förklarar Italien
vara »une espéce de museum general,
un depot complet des objets propres a
1’étude des arts».
Denna ur den romerska jorden
återuppståndna skönhetsvärld var nu
fransmännens egendom. Bland de antiker,
dessa till en början räddade, voro de,
som skattades allra högst,
Laocoongrup-pen, Apollo di Belvedere,
Herkulestor-son, Meleager, Ariadne, amazonen,
muserna, diskuskastaren — alla från
Vatikanen — och från Kapitolium bland
andra Antinous, Amor och Psyke,
Praxiteles’ faun, Den döende gallern,
Törn-utdragaren. Dessutom hade
fransmännen utvalt de främsta målares alster
från glanstiden, först och främst Rafaels
mest beundrade verk.
Den allmänna harm, som nyheten
att en så afsevärd del af Italiens
konstskatter skulle föras ur landet väckte
både där och långt utom dess gränser,
fann segraren högst oberättigad. Och
med lika mycken förvåning som ovilja
upptog han det öfverraskande tilltag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
