Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Ur bokmarknaden - Af Ellen Nordenstreng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. A. M. Lindman: Vi och våra blommor. En
bok om prydnadsväxterna inne och ute.
Stockholm, Wahlström & Widstrand.
ED det tolfte nu utkomna häftet
har den ståtliga serien Vi och
våra blommor afslutats och det på
ett sätt, hvarom redan första
häftet varslade. Det har på den svenska
litteraturens område blifvit ett standard work
till stor heder för förläggarna såväl som
författaren.
En lärobok af vanlig hortikulturell typ
är den ingalunda. Därtill äro
anvisningarna i vissa fall för knapphändiga och
ofullständiga. Men som ganska få
dithörande läroböcker för den oss ut i naturen,
ställer oss inför dess under och därmed så
under inverkan af dess makt, att våra
horti-kulturella böjelser, vår arbetslust och vårt
segerbegär måste reagera. Därmed är
också professor Lindmans syfte och mål
vunnet: att öppna våra ögon och göra vår
håg brinnande för den förfinade men hos
oss alltför länge bortglömda konst, hvars
material, hvars utveckling och hvars
resultat är det lefvande lifvet själft.
Här förekommer således intet hopande
af detaljer och torra sakuppgifter. »Vi och
våra blommor» anlägger de stora
synpunkterna, klargör de ledande principerna och
framför allt tänder den kärlek, utan
hvilken trädgårdens konst såväl som arbete
blir lika sterilt som många af de
läroböcker, hvarmed vår trädgårdslitteratur
alltemellanåt hugnas. Förvisso är detta
lärdomar, lärdomar till kunskap och kunskap
icke blott till makt utan äfven till glädje.
Så blir professor Lindmans stora arbete
i blomsterodlingens konst här till en
läroböckernas lärobok. Den stora
hortikultu-rella syntesen vidgas dock aldrig så, att
den utplånar detaljerna, men den ger dem
den sammanfattning och bärkraft,
hvarförutan de blefve lösryckta och värdelösa.
Ej som skulle detaljer i och för sig vara
mindrevärda. Ingalunda! Men de få ej gifvas
och isynnerhet ej skrifvas så, att läsaren ut-
tråkats, innan den eventuelle odlaren
hunnit att vakna. Det måste vara lif i den
hortikulturella pedagogiken, om det skall bli
spirande och frodig växt inom hortikulturen
själf. Med andra ord författaren måste
behärska sitt och — jag vågar säga —
angränsande ämnen så, att råd och regler ej
framstå isolerade eller som kritiklöst och
därför ofta resultatlöst gjorda citat, utan
som praktiska uttryck för det organiska
sammanhang och de komplicerade lagar,
hvaraf de ytterst bero. I naturen, säger
Linné med Bacon, ges intet språng. Och
den litteratur, som där skall kalla till
verksamhet, får därför ej alltför mycket söka
sig utom lagbundenhetens och den
estetiska ändamålsenlighetens gränser.
Sådana villkor och förutsättningar kräfva
emellertid af författaren såväl
litterär-este-tisk som vetenskaplig och hortikulturell
fackmannabildning. Och det är just hvad
professor Lindman i hög grad äger. Därför har
det också lyckats honom att ge oss hvad vi
behöfva: en hortikulturell stimulus, en
väckelse till att se blomstervärldens skönhet,
och en hjälp till att uppskatta dess
rikedomar och omsätta dess fysiska och
moraliska så väl som estetiska värden.
Den antydda princip, hvarpå förf:s
arbete i helhet bygger, kommer äfven starkt
till synes i de enskilda kapitlen.
Rubrikerna Tiädgårdens sköna konst,
Trädgårdens vår, Den första blomsterprakten,
Narcisserna blomma, Jordmån och bevattning
(det onödiga tyska prefixet skorrar i en så
svensk bok!), Blommande buskar och träd,
Liljor, Försommarstudier, Rosor, Vatten och
stränder, Högsommarens blomstersängar,
Trädgårdens färger, Trädgårdens vällukter,
Klipp- och stenträdgården, Klätterväxter,
Gräsplaner, Trädgårdsarkitektur, I
växthusen, Den gamla trädgården, Höstprakten,
Höstmörkret och Vinterblomning inomhus
tala nämligen alla om de centrala
synpunkter och den vida synvinkel förf. anlagt,
men äfven om den poetiska känsla, som gifvit
den logiska sammanfattningen dess form.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
