Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Gammalt och nytt i det moderna måleriet. Af Pär Lagerkvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
PÄR LAGERKVIST
SLÄTTEN VID ARLES. OLJEMÅLNING AF VAN GOGH.
I grefve Kesslers samling i Weimar.
gens själ, hvilken lefver sitt underbara
lif oberoende af alla de flyktiga skiftningar,
som den realistiske iakttagaren brukar
excellera i att fånga. Men hans konst
syftade sålunda till att — med
ickenaturalistiska medel visserligen — nå
naturalismens så flitigt men fåfängt
eftersträfvade mål: att gripa och fasthålla ett
stycke af själfva verkligheten, en
iakttagen naturföreteelse, kramande samman
den till en öfvertygande och bestående
samling. Och man måste säga att han
nådde det. Han målar ett landskap så att
vi känna hur träden och husen stå orubbligt
fastsmidda vid marken och känna att
vägarna hålla att gå på. Ja vi få en stark
lust att ge oss in i taflan, in bland
stammarna och under de egendomligt
hoppressade kronorna, alldeles som framför ett
landskap af Giotto — så sant är allt!
■ Vända vi oss till Delacroix, skola vi
finna att han ville — och förmådde —
detsamma. 1800-talets store klassiker
och dess store romantiker trängde på
skilda vägar fram mot samma mål, ströko
bort allt oväsentligt, allt det nyckfullt
växlande från de syner de sett för att
så med tillfredsställelsen hos en
framgångsrik forskare uppenbara för oss
deras djupaste innebörd. Och förhållandet
är enahanda beträffande van Gogh. När
denne med det solhettade provençalska
landskapet inför sin hungriga blick gick
löst på duken — hvad ville han annat
än i ursinne roffa åt sig själfva de
ändlösa perspektivens innersta själ!
Denna sträfvan efter naturalistisk
realitet går igen i konsten från i dag men
är så vidt jag förstår ej att betrakta som
den grund, från hvilken det verkligt nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
