- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugutredje årgången. 1914 /
421

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Pius X:s kyrkoregering. Af Hjalmar Holmquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PIUS X:s KYRKOREGERING

421

dom, jesuiternas utdrifvande,
prästutbildningens förläggande till af staten
kontrollerade gymnasier, etc. Pius svarade
redan i maj 1911 med att i kraftiga
ordalag fördöma hela nyordningen och
förbjuda klerus att foga sig. Ett nytt
försök 1912 af portugisiska regeringen,
hvars chef visserligen lär vara
»fritänkare» men som dock visar förståelse för
religionens makt, att locka kieresiet
genom anbud om statspension, rätt till
giftermål etc., har Pius besvarat med nytt
förbud; och hittills har han i den
be-kymmerfulla kampen lyckats upprätthålla
klerus’ lydnad mot Petri stol. Märkliga
öfverraskningar torde emellertid kanske
icke vara omöjliga i fråga om de båda
pyreneiska ländernas kyrkopolitiska läge.

Pius’ diplomati har ock pröfvats i
förhållandenainomRyssland och
Orienten. Under hans pontifikat har den
mestadels jesuitiskt ledda romerska
propagandan i Polen och Ryssland utvecklat
en så framgångsrik aktivitet under
skyddet af toleransukasen från 1905 (ensamt
i Polen öfvergingo under åren 1905—10
bortåt 300,000 från grekiska till
romerska kyrkan), att Stolypin och duman år
1911 funno behöfligt gripa till
motåtgärder. Flera lagar antogos; bland
annat förnyades förbudet mot jesuiternas
verksamhet i Ryssland, och föreskrefs,
att alla påfvens encyklikor, som röra
katoliker i Ryssland, blott få meddelas
genom ryska inrikesministeriet. De af
påfven bannlysta polska mariaviterna
fingo 1912 statsligt erkännande.
Förbrytelserna i den romersk-katolska
national-helgedomen i Polen, klostret Jasna Gora
vid Chenstochau med dess undergörande
och penningsamlande, af evangelisten
Lukas målade madonnabild, gaf lämplig
anledning till energiska processer mot
katolskt munklif, hvilka mynnade ut i
de mångomskrifna domarna i mars och
nov. 1912. — Balkankriget och dess

följder ha ställt nya problem eller skärpt
de gamla för romerska kyrkans ställning
i dessa nejder. I det maj 1914
afslutade konkordatet med Serbien har Pius
lyckats vinna åtskilliga fördelar, bl. a.
upprättandet af ett katolskt
ärkebiskopssäte i Belgrad. — Under de senaste åren
har Pius haft en svår kris att reda ut i
Konstantinopel. Den af Pius 1911 med
pallium försedde patriarken öfver de med
Rom unierade armenierna (omkr. 130,000),
Tersian XIII, sökte från sitt besök i Rom
bryta armeniska kyrkans af turkiska
regeringen godkända rätt till själfstyrelse
och i stället få absolutistisk
kyrkorege-ring genom patriarken som påfvens
ombud. Just som Tripolis-kriget bröt ut
kallade han ock alla de armeniska
biskoparna till sig i Rom. De reste trots
turkiska regeringens förbud. Men den
armeniska nationalförsamlingen
protesterade och begärde hos regeringen
Ter-sians afsättning. När denne efter
återkomsten till Konstantinopel 1912
fortsatte kampen mot sitt kyrkofolk,
förklarade också regeringen honom afsatt.
Pius stod emellertid troget på Tersians
sida, förklarade nationalförsamlingens
beslut olagligt och lade bann öfver
patriarkens motståndare. I den tillspetsade
striden trodde man sig kunna profetera,
att påfven skulle få ge efter eller förlora
hela den unierade armeniska kyrkan.
Men än en gång visade sig hans
oböjlighet kunna hemföra segern. Under
trycket af de politiska förhållandena fingo
regeringen och nationalförsamlingen 1913
ge vika och erkänna Pius’ kandidat.
— Till sist må tilläggas, att under Pius
den katolska propagandan något
mera än förut börjat göra sig märkbar i
Danmark och kanske äfven i Sverige.
1910 stadfäste påfven en af en
Luxem-burgare stiftad böneförening för Nordens
återförande till Rom; den vanliga
katolska folkagitationen genom nedsättande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:54:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1914/0465.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free