Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Några ord om träsnittet och dess moderna utöfvare i Sverige. Af Artur Sahlén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUNGBY HORN. AF ARTUR S AHLÉN.
NÅGRA ORD OM TRÄSNITTET OCH DESS MODERNA
UTÖFVARE I SVERIGE
AF ARTUR SAHLÉN
ED AN ÅRTUSENDEN
tillbaka har träsnittet i en eller
annan form följt kulturen åt.
Framsprunget ur den
primitiva trästämpeln, som haft mångsidig
användning t. o. m. hos lågt stående
folkslag, har dess utveckling framgått
genom tiderna, och många äro de olika
former och uttryckssätt detsamma
härunder antagit. Kinesernas och
japanernas färgträsnitt, medeltidens formsnitt
och camaieutryck, 1800-talets till
virtuositet uppdrifna trästick samt ej minst
våra moderna »originalträsnitt»* med
dess många stilar och rika teknik ge
exempel på konstartens mångsidighet
och anpassningsförmåga.
Sin största betydelse har träsnittet
haft som reproduktionsmedel i
boktryckets tjänst. Efter att först ha gifvit
upphof till boktrycket har träsnittet
i nämnda egenskap troget följt
detsamma åt, och isynnerhet den
omnämnda trästicksperioden från 1800-talet
ger exempel på i hur hög grad man
* Det namn man gifvit de moderna
enblads-tryck, som af samma person tecknats, skurits samt
belst äfven tryckts.
förstått utnyttja konstarten på detta
område.
Som själfständig konst har träsnittet
haft betydelsefulla skeden i Kina och
Japan men äfven i Europa under
medeltiden, då detsamma mestadels utöfvades
af munkar i klostren. Sedermera, sedan
träsnittskonsten af konstnärer som
Wohl-gemuth, Dürer, Burgkmair, Holbein,
Baldung-Grien m. fl. uppdrifvits till
största konstnärlighet, började träsnittet
alltmera tagas i anspråk som uteslutande
reproduktionsmedel. I våra dagar har
emellertid konstnärernas intresse ånyo
börjat samla sig omkring den gamla
konstarten, och det uppsving i
konstnärlig riktning, som tagit sin början, tyder
på en ny storartad utveckling af
densamma.
Äfven i Sverige har träsnittet som
fri konst länge varit kändt. Redan på
15- och 1600-talen trycktes här träsnitt
å lösa blad, dock nådde enbladstrycken
sin största utbredning under 1700-talets
slut och 1800-talets början i och med
de så kallade kistebrefven och
skilling-trycken. Dessa kistebref, om hvilka en
artikel af K. U. Palm finnes införd i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
