Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Några ord om träsnittet och dess moderna utöfvare i Sverige. Af Artur Sahlén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
ARTUR SAHLÉN
KALKONER. AF CARL O. PETERSEN.
Ord och Bild 1899, utgöra ett
viktigt led i vårt lands träsnittshistoria,
isynnerhet som många af dem uppvisa
en utpräglad nationell stil och
uppfattning. Till karaktären besläktade med
det samtida allmogemåleriet, utmärka sig
dessa träsnitt framförallt genom den
äkta naiviteten och många gånger säkra
kompositionen. Bland våra unga
konstnärer finnas också de som inse, hvilket
värde de gamla kistebrefven ha som
grundval för utvecklingen af vår
nationella träsnittskonst, och det är därför ej
otroligt att dessa i den framtida
träsnittsutvecklingen komma att spela en
viss roll.
Det moderna enbladsträsnittet, ur
hvilket originalträsnittet utvecklat sig,
uppkom i Frankrike i slutet af 1800-talet
genom Lepère, Vallotton, Cohn m. fl.
och utbredde sig snart öfver Europa.
Denna hastiga popularitet är nog att
söka i den sträfvan efter enklare och
primitivare stil, som karakteriserat sena-
ste årens konst och hvarvid man i
träsnittet med dess »primitiva» anor funnit
den lämpligaste gravyrformen. Att den
»nyupptäckta» japanska träsnittskonsten
äfven spelat in som inspirerande faktor
är också säkert. Det japanska
inflytandet blef emellertid större under
originalträsnittets fortsatta utveckling, och på
många håll började man fullständigt
till-lämpa japanernas metoder. Deras stil
afviker som bekant rätt betydligt från
hvad man tidigare varit van vid i
Europa. Sålunda finnes i japanernas
färgträsnitt alltid en bestämmande
planför-delande teckning. De färgytor som
förekomma begränsas alltid af nämnda
tecknings linjer och bli därigenom
underordnade denna. När förtoningar eller
dagrar önskas, framställas dessa
medelst kraftigare eller tunnare pålagd färg.
Helt annorlunda var förfarandet vid
våra gamla färgträsnitt, de s. k.
camaieu-trycken. Här bidrogo ofta samtliga
förekommande stockar i lika mån till teck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
