Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Hans Sachs. Af Sigrid Elmblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANS SACHS
45 I
TRÄSNITT AF BARTHEL JENICHEN. I 567.
att Josef i sin omsorg om Kristusbarnet
i brist på blöja vecklar in det i ett par
trasiga byxor, och han råkar i häftigt gräl
med de båda tjänstepigorna Hildegart och
Gutte för att de låta Kristusbarnets välling
brännas vid.
Men äfven i de stora heliga
passionsspelen, som uppfördes under fri himmel,
understundom af flera hundra personer
och flera dagar i sträck, äfven i dem
började man inflicka drag af folkhumor och
naturalism.
Vid ett sådant passionsspel i Frankfurt
am Main 1498, där den präst som spelade
Kristus fördes fängslad genom gatorna och
hans pinohistoria framställdes med de mest
hårresande detaljer, bröt på fjärde dagen,
då man hunnit till uppståndelsen, det tyska
skämtlynnet igenom. De tre väktarna vid
grafven framställas nämligen som tre
storskrytare. Den ene förklarar, att han är en
så duktig kämpe som någonsin Diedrich
von Bern, den andre utbrister: »Ich bin
genant her Isengrin und haawe umb mich
als ein swin », och den tredje förklarar att han är
så stark, att han skulle kunna bita ihjäl en loppa
genom ett järnharnesk, och ändå komma
de till korta med att vakta Kristi graf.
Det fullt världsliga skådespelet skulle
kanske ha tagit snabbare fart, om det inte
hämmats af en institution, som mer än något
annat stod i rop i Tyskland under denna
tid, och som tog till sin uppgift att odla
den andliga dikten. En af de
egendomligaste företeelserna från fjorton- och
femtonhundratalet är de så kallade Sångskolorna,
där man efter ett högst inveckladt,
minutiöst utarbetadt system fick lära den så högt
ansedda mästarsången. Byggda på den
gamla minnesångens traditioner utvecklade
de sig själfständigt efter egna lagar för
konstmässig sång, som med sina stränga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
