Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Omkring det utländska original-träsnittet på utställningen i Stockholm 1914. Af Harriet Sundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
588
HARRIET SUNDSTRÖM
la paresse. af f. vallotton.
sten. Det har sitt organiska lif — taget
på längden eller tvären skvallrar det alltid
om skog och natur, det bibehåller sin
naturliga struktur och förråder sig alltid
genom sitt förhållande till det arbetande
verktyget. Det har ordats om att
tvärträet skulle vara något underklassigare,
ett sorts surrogat. Men träet förvandlas
ej till ett annat ämne, därför att man
vänder på det. Att man äfven på
tvärträ kan använda knif bevisar Colin, som
skär sina snitt i buxbom, hvilken träsort
endast tages på tvären — med pennknif.
Just möjligheten att använda träet på så
många olika sätt, hvilket utställningen så
särskildt visade, utgör träsnittets styrka
som material; att med våld begränsa
det endast till längdträ vore att lägga
kapson på konstnären, och att, efter en
kortare blomstringstid återigen drifva
öfver intresset till andra konstarter.
Det står en stilla strid om hvem
hedern tillkommer för det moderna
träsnittet. Franska konstens blinda beund-
rare tillskrifva fransmännen äran, andra
tyskarna, andra återigen påstå att
japanerna gifvit impulsen. Man är ej enig
om när så skulle skett, hvilket, om det
japanska inflytandet vore så påtagligt,
som påstås, ej borde vara svårt att
påvisa. De moderna europeernas syften
inom träsnittskonsten äro ju äfven andra
än japanernas, hos hvilka träsnittet
uteslutande är reproduktionskonst. Hittills
voro tvenne teorier tämligen populära:
Japanska utställningen i Paris 1867 samt
bröderna Goncourts samlingar. Det finns
emellertid en tredje version, som i sin
enkelhet låter plausibel, om nu den
japanska teorien absolut hör till det moderna
europeiska träsnittets historia.
Det är Octave Mirbeau som berättar.
»Claude Monet, som för ungefär 50 år
sedan vistades på en studieresa i
Holland, fann, när han öppnade ett paket
från landthandlaren i orten, det första
japanska träsnitt han varit i tillfälle att
se, användt såsom omslagspapper. Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
