Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Omkring det utländska original-träsnittet på utställningen i Stockholm 1914. Af Harriet Sundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
594
HARRIET SUNDSTRÖM
klosterbrunn. af m. disertori.
visar i sina illustrationer till Gargantua
(Nat. Mus. i handtryck), skurna i
buxbom, tvärträ, att han besitter sina
förfäders fasta, säkra handtverkarehand,
deras fantasi och kompositionskonst. Dessa
egenskaper återfinnas hos Orlik i hans
porträtt af Hodler samt i en hel del af
tyskarnas med träsnitt illustrerade böcker,
t. ex. Rütten und Lænings publikationer.
I svart och hvitt ger träsnittet sitt absolut
egna — det som ingen annan teknik
förmått gifva trots krampaktiga försök.
Svart och hvitt finna vi hos den moderne
Marc samt hos ryssen KandinsKY med
hans kraftiga tag; han gräfver ut sin
bild i stocken — hvitt mot svart — med
stämjärn.
Till de bästa på detta område hör
äfven schweizaren Thomann, en af de
första originalskärarna, med sina enkla
svarta ytor och linjer, cirkusmotiv,
bygator med får och getter, allt känsligt
och vackert inkomponeradt. Det är
gammal kultur som ger den säkra handen
— ingen sökande ovisshet, det står som
skrifvet.
Det är inte Japan, inte Frankrike, det
är den gamla fasta konsten från
Europas gamla hjärta — Sydtyskland — den
som ej behöfver låna, den som är sig själf
nog.
Italienarna, sedan gammalt berömda
träskärare, ha lagt ned mycket intensivt
arbete på att återinföra träsnittet. De
hålla sig dock mest inom bokkonstens
område och ha härigenom mer bibehållit
xylografien. I den ofvannämnda
publikationen »Eroica», hvars nitiske redaktör
Ettore Cozzani är i färd med att bilda
en internationell sammanslutning af
trä-skärare, har man tillfälle att studera dem
alla.
De italienska konstnärerna funno här
föga förståelse, kanske därför att deras
träsnitt mest hade tekniskt intresse, ett
område vi äro mycket litet hemma på.
Moderna i den mening, hvarmed
förenkling och fläckverkan förstås, voro endast
ett par af dem, och då att märka just
sådana, som kommit i beröring med
nordligare konst. Deras bästa namn voro
Sensani och Disertori (Nat. M.) Själfva
skatta de mest A. de Karolis och Nonni
(feltryckt i katalogen). En konst
italienarna särskildt odla är Ex libris, dock
tangera de på detta område något för
mycket konstindustri, ett fel som begås
i alla land.
Träsnittet användes i Italien redan
mycket af förläggarna, och intresset därför
har upparbetats betydligt genom årliga
utställningar.
kalenderbild. af nicholson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
