Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Två olyckliga episoder i riksarkivets historia. Av Severin Bergh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVÅ OLYCKLIGA EPISODER I RIKSARKIVETS HISTORIA 3
FLAN AV STOCKHOLMS SLOTT 1660. 57. Det på 1640-talet uppförda arkivhuset.
De prickade linjerna utmärka det nuvarande slottets läge.
stodo över 50 kistor, fullpackade med
arkivalier, i det s. k. papistkyrkovalvet.
Behovet av en ny lokal, där hela eller
större delen av arkivet kunde ordentligt
uppställas, var omisskänneligt.
Lyckligtvis behövdes också ökat utrymme
för det »dagliga kansliet», d. v. s. den
avdelning där de löpande ärendena
behandlades (i motsats mot arkivet),
ävensom för andra ämbetsverk, särskilt
krigskollegium. Det är att märka, att slottet
vid denna tid icke blott var den
kungliga familjens bostad utan även inrymde
lokaler för centralförvaltningen. Meningen
var nu att för kansliet och ett par andra
ämbetsverk uppföra en ny byggnad på
östra sidan om stora borggården. Från
denna huvudbyggnad skulle vidare
mellan den s. k. Smedjegården och
Skeppsbron utgå en smalare byggnad med långa
valv för arkivets räkning (n:r 37 å
planen). 1641 lades grunden till den
sistnämnda, och murarna uppfördes;
Stockholms slottsbok för nämnda år innehåller
en mängd uppgifter om detta
byggnadsarbete. På sommaren 1643 togos
de nya lokalerna i besittning.
I huvudbyggnaden, som bestod av
fyra våningar, disponerade kansliet till
en början hela tredje våningen,
sedermera även större delen av den andra,
där också riksarkivets arbetsrum voro
belägna. Utom kansliet voro krigs- och
kommerskollegierna inrymda i huset. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
