Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Gustaf Kolthoff. En naturvän. Av A. Klinckowström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF KOLTHOFF
237
BIOLOGISKA MUSEET I STOCKHOLM. RÄVFAMILJ.
gällde att skapa en helt ny teknik, att
börja från själva grunden. Att återge
klipporna, marken, att naturtroget härma
den stillastående dammen med dess
speglande yta, rännilen slingrande mellan
tuvorna, att konservera växter, buskar
och träd med bibehållande av bladens
och blommornas färger — allt måste
mödosamt experimenteras ut, uppfinnas,
nyskapas. Med rastlöst nit ägnade sig
Kolthoff åt detta värv, och redan under
Källevikstiden kunde han i sitt lilla hem
uppställa en försöksbild i smått av vad
han drömde om att en dag skapa.
I betydligt större skala kunde han i
Uppsala återtaga sina experiment, som
i den nya omgivningen väckte intresse
på många håll, ej minst hos den då i
Uppsala bosatte och med Kolthoff genom
personlig vänskap och gemensamma
intressen nära förenade BRUNO LILJEFORS.
Och då i slutet av 1880-talet kupolen
till Gustavianum, Rudbecks gamla
»thea-trum anatomicum», ställdes till Kolthoffs
förfogande jämte nödiga medel för
planens förverkligande, var det Liljefors’
pensel som utförde bakgrunderna till
delta vårt första biologiska museum. Trots
det fortfarande alltför inskränkta
utrymmet och den måhända ej fullt idealiska
belysningen blev framgången glänsande.
Det nya museet var, som en av våra
främsta fackmän nyligen yttrat, »en
sannskyldig liten pärla bland museer», och
från när och fjärran strömmade
intresserade åskådare till Uppsala för att njuta
av Kolthoffs skapelse. Redan länge hade
varit tal om önskvärdheten av att
Kolthoff skulle sättas i tillfälle att i själva
huvudstaden förverkliga sin idé i större
skala, och nu framhölls från flera håll
att tiden vore inne. Starka krafter, stödda
av män sådana som grosshandlaren K.
Liljewalch m. fl., sattes i rörelse, ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
