- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugufjärde årgången. 1915 /
249

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - På allfarvägen från Rom. Av Anton Lindsström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PÅ ALL FAR VÄGEN FRÅN ROM

249

DEKORATIV MÅLNING I VILLA DI LIVIA VID PRIMA PORTA.

påvliga samlingarna, bland annat den
förträffliga stöden föreställande Augustus
iklädd harnesk och mantel — loricata c
paludata — vilkens majestät framglänser
i Vatikanen, en inkarnation av den
romerska klokheten, skönheten och
mannakraften. Men tre rum i bottenvåningen
återstå, av vilka det ena ger oss en
levande föreställning om den gamla
dekorativa konsten i Rom. De ligga djupt
nere i jorden. Ifrån trappan till den
försvunna övre våningen stiger man ned
och kommer till vänster in i matsalen,
vars väggar äro fyllda med
freskomålningar, föreställande fruktträdgårdar.
Dessa målningar, som tillskrivas Ludius1,
äro utförda på ett naturalistiskt och för
den romerska konsten utmärkande sätt:
träden digna av fullmogna frukter, luften

1 E. Caetani Lovatelli: Ricerche
archeolo-giche, sid. t6o, 161.

är full av kvittrande fåglar, och fiskarna
blänka under glaset i de konstgjorda
dammarna, medan blommorna sänka sina
huvuden på rabatterna i förgrunden.

Vid sidan av detta väggmåleri
existerade hos romarna ett annat, som har
lämnat tydligare märken efter sig och
som i första rummet representeras av de
pompejanska freskerna. Dessa utgjorde
en efterbildning av de grekiska, som
egentligen kulminerat och vid tiden för
kejsardömets uppkomst företedde
anblicken av en döende konstart.
Grekerna älskade inte, om man får tro
So-crates, natur i egentlig mening, och den
smak för grekisk konst och grekiskt
kulturliv, som utbredde sig bland
italienarna på 1400- och 1500-talet, lärde dem
också att förakta den obundna
växtvärlden och att behandla träd och
buskar som lydiga redskap för en stel och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:54:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1915/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free