Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Om sinnessjukdom, diktning och skapande konst. Av Bror Gadelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
BROR GADELIUS
teckningar av ernst josephson, utförda under »spiritistisk» trance.
Om Goethe berättas som bekant, att
ingivelsen på detta sätt grep honom
under förnimmelsen av ett ofrivilligt tvång.
För Ernst Amadeus Hoffmann
formade sig de diktade gestalterna med sådan
styrka, att de trädde honom till mötes
som verkliga spökgestalter med
hallucinatorisk tydlighet. Det finnes ett par
intressanta blad i Goyas Los Caprichos,
som tydligt åskådliggöra det ofrivilliga
i ingivelsens fenomen.
Det ena bladet (avbildat sid. 337) visar
honom själv i slumrande ställning.
Ritstift och papper ligga färdiga att
användas. »EI Sueno de la razon produce
monstruos» (förnuftets sömn framkallar
spöken) har han satt som motto till
denna bild.
I en annan (återgiven i Ord och Bild
1914 sid. 294) skildrar han på samma
sätt den överspände Don Quixote, som
håller på att studera riddarromaner.
Det synes mig sannolikt att dessa
bilder giva nyckeln till tolkningen av
Goyas omtvistade Los Caprichos, och
rimligt är att desamma helt enkelt böra
uppfattas som en serie bizarra och
ofrivilliga drömsyner under en tid av stark
överretning.1
Hos Fröding finnas mycket
sparsamma antydningar om de biomständigheter,
som beledsagade hans diktning. I
sagan om Gral gives oss en sådan
antydan. Om tillkomsten av den lilla
dikten »Benvenutos hämnd» skriver Fröding:
»En gång när jag under sjukdom låg
och fantiserade över Cellini i något
visionärt eller hallucinatoriskt tillstånd
tyckte jag mig ganska tydligt höra en
stark och harmfull basröst uttala orden
»Några usla maravedi» och fick genast
den idén att jag hört Cellini själv
tala.–»
Frödings sköterska, fröken Signe
Trotzig, har berättat mig, att Frödings
senaste produktivitet under vistelsen på
Tullinge begynte med explosiv
våldsamhet. Han begärde med otålighet
1 Efter en svår sjukdom (1792—93’) var Goyas
fantasi övermättad av rysligheter, från vilka han
synes ha befriat sig genom ritstiftet. Jmfr von
Loga: Fr. de Goya. Berlin 1903.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
