Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Kubistisk interview. Av X. Yzäta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
X. YZÄTA
VÄGGMÅLNINGEN I AULAN: VÄNSTRA SIDAN.
det vackra Alphyddan, tolkade samhällets
stora tacksamhetsskuld till
’konstnären-mecenaten’ och förklarade med älskvärd
öppenhet att han själv inte alls var
förtjust i mina målningar varken i trapphus
eller aula. Denna öppenhet tog mig med
storm — jag älskar klarhet, reda,
öppenhet; det är dygder jag själv eftersträvar i
min dekorerande verksamhet och tål inte
sudd och lyriskt svammel. Om ni ämnar
sätta detta i tryck, så glöm inte att säga
att jag tackar kommittén för gott
samarbete. Den har nog inte haft det för gott
efter alla de anfall som man gjort mot
mina väggar.»
»Såå — —!» —
»Den offentliga kritiken har ju
visserligen varit gynnsam, och Brunius bredde
på och sa’ att konsthögskolan borde flytta
närmare Jönköping. Resande konstnärer
och intresserade ha ju också haft åtskilliga
lovord — men infödingarna själva! Det
har pyrt ett starkt oförstående eller misshag,
vilket ni nu vill kalla det, och när
skandalen med Vigselrummet inträffade — då
bröt ovädret ut över min hjässa även för
mina forsyndelser i Jönköping, och man
sände mig urklipp och skrivelser, mest
anonyma. Jag hade visserligen kopplat av;
så att det mesta förblev utan verkan. Men
naturligtvis sipprade åtskilligt ut.
Herr P. tog fram ett par stora port-
följer och bredde ut en del teckningar och
studier.
»Här ser ni olika studier och förslag
till kubikering av ’brottarnas’ anatomi —
och här ett dussin dylika till ’spjutkastarnas’
— för att nu icke tala om allt som jag
förstört och bränt. Man tror att man
ritar kubistiskt utan modell, liksom man
ofta gör vid det naturalistiska eller
akademiska, och man tycker att alla
kubistfigurer äro schematiskt likformiga, men
detta beror på obekantskap och på att allt
främmande tyckes lika. Kinesernas många
millioner se ut som voro de stöpta i samma
form; men sins emellan ta de sällan miste
på person —.»
»Har ni hört hur skolungdomen, för
vilken ni närmast arbetat, uppfattat edra
verk?»
Ȁnnu inte, men man har lovat mig
att en gång giva den detta som ämne i
svensk kria. För ungdomen är jag
emellertid inte rädd; ungdomen har alltid
lättare att förstå de nyare riktningarna; ja,
har behov därav. Men svårare blir det
för den bildade allmänheten. -—- Denna
allmänhet är nämligen bildad endast så
där i allmänhet; ej i det speciella fallet.
Har vissa förutsättningar att förstå och
lika många, om ej fler, att missförstå.
Gentemot konstriktningar, som förefalla nya, kan
därför den förutsättningslöse ofta se saker,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
