Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Albert Engström och Jean-Louis Forain. En studie över svensk och fransk humor. Av Hans W:son Ahlmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALBERT ENGSTRÖM OCH JEAN-LOUIS FORA IN
569
HUSFÖRHÖR. TECKNING AV ALBERT ENGSTRÖM.
pastorn: Nå, Maja, kan du säga, vad som menas med kärleken till nästan
.-Maja (säger ingenting).
Pastorn: Vet du inte vad som menas med kärlek?
Maja (med ett stilla flin): Nä, nu blir pastorn for grover ä sej!
mai kvinna som Lena i Backen: »Ja,
si inte ä ja kär i skrället, men ho har
en så jädrans fin gösselhög».
Humorn i denna replik är ju
ofantligt primitiv. Det komiska vilar först
och främst på motsättningen mellan
kärlek och gödselhög, eller det senare
uttryckets grova trivialitet i förhållande till
äktenskapets helgd och de ädla känslor,
man önskar finna som motiv för
knytandet av Hymens band. Komiken, som
ligger i det oväntade, löjligt överraskande
i Larssons skäl till giftermål med Lena,
lämnar också exempel på Kants teori
om skrattet, som en väntan upplöst i
intet. Vi kunna också skratta öppet
och utan allt förbehåll at Larssons
dumhet och snåla egoism, eftersom vi i allt
känna oss överlägsna honom och aldrig
frukta att falla ned till hans ståndpunkt.
I vårt skratt blandar sig därför nöjet
över vår egen överlägsenhet eller att det
ej är vi som bära oss enfaldigt, tölpligt
åt. Det är denna egoistiska och av stolt
självkänsla burna tanke som Baudelaire
påpekat alltid finnes i skrattet och
kommer detta att bliva grymt »sataniskt»
samt härstammande från människans
första syndafall vid paradisets äppelträd.
Lika brutalt som Larsson uppfattade
sin tillkommande, lika grovt behandlar
svenska humorn kvinnan i allmänhet och
då särskilt den lagvigda hustrun. Denna
saknar t. o. m. den lilla skymt av
tjusning, som kom fästmöns kyss att smaka
bondpojken gott; i sin utnötta vardag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
