Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - William James’ religionsfilosofi. Av John Gustavson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WILLIAM JAMES’ RELIGIONSFILOSOFI
613
består av hågkomster, tankar, känslor och
impulser, som ligga helt på sidan om det
ordinarie medvetandet, men som ändå göra
sig påminta, ty de göra stundom invasion
i detta. Myers själv drager härav följande
slutsats: »En var bland oss är i själva
verket en hel psykisk värld av långt större
utsträckning än vi själva veta om, en
individ som aldrig kan giva fullständigt uttryck
av sig själv genom någon kroppslig yttring.
Jaget uppenbarar sig i och genom
organismen, men det är alltid någon del av jaget
som ej uppenbarat sig; och alltid är, tyckes
det, någon organisk uttrycksförmåga gömd
eller reserverad.»
Nu framhålles emellertid av vissa
psykologer och psykiatriker, att detta
utom-periferiska medvetande blott utgör en det
ordinarie medvetandets avstjälpningsplats,
som t. o. m. köpts på dettas bekostnad.
Lösliga hågkomster, meningslöst kling-klang,
halvgängna tankar och undertryckta känslor,
som lösslitits och utskilts ur det ordinarie
medvetandet, se där hela innehållet i det
undermedvetna!
Nu bygger emellertid denna teori
otvivelaktigt på den gamla atomistiska psykologin,
och därmed tycks vågskålen luta till James’
förmån.
James ser nämligen, i likhet med Myers,
i det undermedvetna ett verkligt pius i
medvetande. Vårt vanliga dagssmedvetande
täcker enligt hans mening ej hela
medvetandets sfär utan bildar blott en ringa ö,
omspolad av en väldig ocean, vars vågor på
alla sidor skölja över vårt
dagsmedvetandes strand. Hela vår vardagliga
konturfasta, skarpt begränsade medvetenhetsvärld
är omfluten av en större, rikare osynlig
värld, vars gränser vi ej känna.
Jag har dröjt vid James’ uppfattning av
det undermedvetna, därför att denna hans
åskådning får en betydande vikt för hans
tolkning av de religiösa fenomenen. Så
vid hans tolkning av omvändelseprocessen
och de mystiska tillstånden. Och icke minst,
när han själv går att besvara frågan: »Svarar
mot den religiöses förnimmelse av
gudomlig närvaro någon objektiv realitet?»
Flertalet äldre undersökningar av
religionen syssla synnerligen litet med de
religiösa fakta. Man börjar helt enkelt med
en definition av religionens väsen, som ej
stödjes av några andra bevis än författarens
varma och högröstade försäkran. Vi få
däremot nästan aldrig se denna definition
framgå som det slutliga resultatet av en
omsorgsfull och ingående undersökning av
den religiösa verkligheten, utan den
framkommer ofta nog som skottet ur en pistol.
Naturligtvis finns det undantag. Jag
nämner blott Schleiermacher »Reden» och
Feuerbachs »Das Wesen des Christentums.»
James åter strävar framförallt efter att
låta fakta tala. Vad han först vill giva är
en så vittomfattande, noggrann och
ingående beskrivning av den religiösa
verkligheten, som någonsin är möjligt.
Men nu blir frågan: »Var skola vi då
finna de religiösa fakta? Månne i de
religiösa lärosystemen och dogmbildningarnars
Nej, svarar James, vi skola ej vända oss
till kyrkornas fasta lärosystemer, ej heller
till naturfolkens riter, kulter och mytologiska
funderingar över världsbyggnaden utan till
de religiösa individerna.
Religionen faller, menar han i motsats
till en massa sociologer och andra, ej inom
den sociala utan inom den individuella
verklighetens krets. Vi skola ej studera de
teologiska systemen, ty de giva oss ej
religion utan metafysik och moral, om ock på
religiös grundval. Vilja vi lära känna
religionen, då skola vi gå till de religiösa
människorna och naturligtvis framför allt
till de religiösa heroerna, vilkas liv
alltigenom präglats av den religiösa vissheten.
Detta ligger i sakens natur. Vilja vi
studera en växt- eller djurart, så välja vi
naturligtvis ej de minst utpräglade
exemplaren utan tvärtom de exemplar, hos vilka
artens säregenheter framträda skarpast och
mest accentuerade. Så ock, när det gäller
religionen.
Här ha vi ock ett synnerligen rikt
material — framförallt i de stora religiösa
människornas skrifter och bekännelser. Men
det är ej blott från de religiösa heroerna,
James hämtar sitt material. Även profanum
vulgus bland de religiösa människorna låter
han komma till tals. Härvidlag stöder han
sig framför allt på de enqueter, som
amerikanska psykologer, som Leuba, Starbuck,
Coe o. a., anordnat.
Genom att utskilja hela mängden av
lärosatser och trossystern — korteligen,
hela den s. k. sociala eller massreligionen
— och blott hålla sig till den individuella
religionen, som lever i den enskildes känsla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
