Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Goethes naturvetenskapliga studier och samlingar. Av Beatrice Zade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
630
BEATRICE ZADE
varje jaktparti med hertig Karl August,
ja även under promenadturer och
vilo-stunder var hans öga öppet för naturens
detaljer, hans själ redo att tränga
djupare in i hennes hemligheter. Vid
hemkomsten från Harz, Schweiz o. s. v. var
hans koffert full av sällsynta eller
underliga stenar. I trädgården till sitt lilla
lanthus vid Ilm, strax intill Weimar,
arbetade han själv på lediga stunder,
planterade träd och anlade
blomstersängar, och detta icke endast för att rekreera
sig efter ansträngande andligt arbete,
utan i den bestämda avsikten att
iakttaga naturens mångfaldiga gestalter.
Till beslutet att systematiskt ägna
sig åt naturvetenskapliga studier drevs
Goethe emellertid huvudsakligen av
åligganden, som voro förenade med de höga
ämbeten han beklädde inom hertigdömet
Sachsen-Weimars förvaltning. Vid de
nyttiga reformer han ville företaga fann han
sig på alla områden hämmad av sin egen
brist på kunskaper i naturlärans olika
fack. Före år 1780 var hans
belägenhet i detta avseende ungefär densamma
som lärjungens i »Faust»: »Zvvar weiss
ich viel, doch möcht’ ich alles wissen!»
Omsorgen om vägbyggnad och
bergsbruk fäste hans uppmärksamhet på
geologi och mineralogi; förvaltningen av
skogar och lantbruksangelägenheter drev
honom i armarna på botaniken; när han
vid tekniska skolan i Weimar skulle hålla
föredrag över människans gestalt, måste
han förskaffa sig insikter i anatomi.
Redan flera år före resan till Italien
började han därför vid sidan av sina
ämbetsgöromål, sällskapsplikter och
litterära sysselsättningar allvarligt idka
naturvetenskapliga studier. Han lade nu
grunden till sina storartade samlingar, läste
en mängd litteratur, lät omedelbart
undervisa sig av utmärkta fackmän, anställde
själv försök och experiment, förde en
vitt förgrenad vetenskaplig korrespondens
och utarbetade självständiga fackskrifter.
Det är över huvud taget utmärkande för
Goethes naturvetenskapliga studier, att
han icke endast upptog andras lärdom
i sitt vetande, utan även mycket snart
och i stor utsträckning var självständigt
verksam inom varje särskilt ämne, som
fängslat hans intresse. Hans sätt att
bedriva studierna var från början
experimentellt, och han ägde alla för naturforskning
nödvändiga egenskaper. Hans förmåga att
med synnerlig klarhet och åskådlighet
se naturföremålens helhetsbilder lika väl
som deras minsta detaljer var i sanning
ovanlig. Den ordnande och anande ande,
som vid alla sysselsättningar utmärkte
honom och i fråga om naturvetenskaperna
särskilt sattes i verksamhet genom det
rika material just den tiden hade att
bjuda på, tillät honom därjämte en
omfattande överblick och ingav honom
aningen om en genomgående lagbundenhet
i naturen. Som de flesta stora män på
den tiden var Goethe evolutionist: han
antog, att världen uppstått småningom
genom långsam, bestämd stegring. I
fråga om utvecklingstanken stannade han
emellertid icke som många bland sina
samtida vid den oorganiska naturen;
tvärtom utsträckte han den avgjort till
de biologiska vetenskaper, inom vilka han
nått sina mest lysande resultat, nämligen
osteologien och botaniken.
I början stod Goethe i den
weima-riska kretsen tämligen ensam med sina
naturvetenskapliga sympatier. Först
omkring år 1780 lyckades han intressera
Karl August för dem, och småningom
blev studiet av naturen för en tid halvt
modesak i Weimar. När Schiller år 1787
under Goethes vistelse i Italien besökte
Weimar, fann han där allt i den
frånvarandes »bannkrets» och klagade över
att hos vännerna finna ett »ända till
affektation stegrat attachement för
naturen». Hos de flesta svalnade emellertid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
