Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Goethes naturvetenskapliga studier och samlingar. Av Beatrice Zade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOETHES NATURVETENSKAPLIGA STUDIER 635
GOETHES ARBETSRUM I WEIMAR. TECKNING AV IIENRICII TESSENOW.
Ur Stunden mit Goethe. II.
goda poetiska föresats var störd.
Alci-nous’ örtagård var försvunnen — en
världsträdgård hade öppnat sig för mig!»
Efter återkomsten till Weimar utgav
Goethe (1790) sin viktiga skrift:
Ver-such, die Metamorphose der Pflanzen zu
erklären. Ännu klarare än
avhandlingen över mellankäkbenet drager detta
arbete fram i ljuset idéer ur
utvecklingsläran. Liksom ett djurs främre
extremiteter än uppträda som arm, än som
tass, hov, vinge, fena o. s. v., så visar
sig plantans blad i olika form, alltid med
en viss likhet i uppkomst och
sammansättning. Denna Goethes viktiga
metamorfoslära möttes väl först av motstånd,
likgiltighet och missförståelse, men har
dock några årtionden senare direkt
upptagits av vetenskapen. Icke blott i
botaniken, utan även i zoologien och på
andra områden av naturforskningen ser
man tydliga bevis för den Goetheska
åsikten om grundorganens ombildning,
d. v. s. utveckling av det ursprungligen
likartade till i yttre avseende olika
former.
Goethe är den vetenskapliga
morfologiens grundläggare. När han år 1820
utgav en ny upplaga av sin
Metamorphose der Pflanzen — tillsammans med
andra uppsatser under titeln Zttr
Mor-phologie —, gav han själv namn åt
den vetenskap han grundat. Morfologi
är enligt hans egen klara definition läran
om den organiska kroppens gestalt,
bildning och ombildning. Gestalt är något
rörligt, blivande, förgängligt. Läran om
gestalten är en lära om förvandling.
Sålunda är Goethes morfologi i sista hand
utvecklingslära.
Jämte geologien och de biologiska
vetenskaperna uppväckte meteorologien
och fysiken Goethes speciella intresse.
Den förstnämnda var på hans tid en
alldeles ny vetenskap, och Goethe drogs
till den väl huvudsakligen genom sin egen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
