Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Johan Olof Wallin som psalmdiktare. Av Olof Rabenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN OLOF WALLIN SOM PSALMDIKTARE
71
TITELBLAD TILL SVENSKA PSALMBOKEN 1819. GRAVYR AV J. G. RUCKMAN.
ening med romantikens djupare
idékänslo-innehåll, som ger sig tillkänna genom
fantasins högre lyftning, genom
inspirationens bredare flykt, genom rikare
bilder och friare rytmer. Det gustavianska
odet efterträdes i Wallins poesi av
dity-ramben, vars tonbrus han i växlande
sångart låter höra i preludiet till
Gustav III. Och till dityramben kommer
så den religiösa hymnen, med vilken han
anslår harpan i romantikens symfoni.
Liksom Tegnér är Wallin en förmedlare
mellan de båda stora tidevarv, vilkas
gränslinje hans liv omsluter; han
sammansmälter sjuttonhundratalets
rationalism med adertonhundratalets romantiska
anda och kringljuter förra seklets
retoriska stil med en ny lyrisk glans.
Till de förutsättningar hans
skaldskap äger i tidsströmningen sluta sig
personliga lynnesdrag och förhållanden,
som gjorde honom kallad till religiös
diktare. Han hade av natur och upp-
fostran ett gammaldags fromt och
redligt sinnelag, väl stämt efter den dalska
folkkaraktären, med vördnad för »ädel
fornhög enfald» varhelst den mötte
honom i livet, i kyrkoväsendet och i
psalmen. För den trohjärtat enkla och äkta
känslan, som berört honom så varmt vid
allmogens församlingsgudstjänst och
husandakt, har han också funnit rum i sin
egen diktning. Hör man icke vid ett
knarrande orgelspel skrovliga röster
sjunga de heliga orden: Dig, ljusets
fader, vare pris:
Sann tro på Gud och på hans ord
och kraft att göra gott
och frid i himmel och på jord
är kristnas kall och lott.
Men en djupare grund till hans
religiösa erfarenhet och dess utflöde i sången
är att söka i den disharmoni, som rådde
inom hans eget bröst. Man vet, att han
ägde en stark sinnlig natur och hade att
föra en hård kamp mot den påle i kot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
