Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - »Ecco Roma!» En svensk tondiktares Roma-minnen. Brev och dagboksblad från 1840-talet meddelade av Lotten Dahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
Josephsons dagboksblad och andra
efterlämnade papper.1
Josephson hade varit en med i skaran
bland de »skönhetens pilgrimer», som
gjorde sitt inträde genom I3orta del Popolo
på det av Lundgren skildrade sättet.
Den musa han följde var väl ej
densamma vars gunst flertalet av hans
landsmän och jämnåriga bland Romafararne
eftertraktade, men med samma glödande
ungdomsiver som de vinnlade han sig
om att avlocka »den evigt unga staden»
dess mångsekelgamla hemligheter. Genom
varje blad i hans resebok, liksom i de
brev han från denna tid skrivit och från
kamraterna mottagit, går som en röd
tråd lyckokänslan att ha nått målet för
hela den samtida konstnärsungdomens
längtan och drömmar.
Efter att från Wien ha slagit in på
den vanliga stråkvägen till Italien över
Innsbruck samt passerat Verona, Venedig,
Bologna m. fl. platser, nådde Josephson
den 12 september 1845 Florens. Här
hade han den goda turen att
sammanträffa med andra för honom välbekanta
svenska färdemän: Egron Lundgren,stadd
på återresa till Rom, där han sedan
trenne år varit bosatt, samt ett par
nykomlingar, målarna Uno Troili och Per
Södermark. I detta trevliga sällskap
anträddes färden till Rom. Därom heter
det i dagboken:
»Jag reste med Lundgren, Troili och
Södermark (jämte en namngiven tysk) från Florenz
tidigt på morgonen Söndagen d. 28 Sept. Jag
hade fått plats i cabrioletten och der blef jag
troget under de sex dagarnas resa, en
uppmärksam betraktare af hvad vägen hade skönt
att bjuda. Vi hade genast från början af
resan ett utmärkt vackert väder och vi foro
1 I N. P. Ödmans minnesteckning över
Josephson, »Ur en svensk tonsättares liv», åter-
givas en del av Romaminnena; på ett par
undantag när har dock det som i det följande
kommer att meddelas ur Josephsons papper
ej förut varit tryckt.
självporträtt. oljemålning av
egron lundgren. 1841. Tillhör
K. Akademien för de fria konsterna.
öfver de första bergen och genom Arnodalen,
gynnade af en ljuf himmel öfver dess pinier.
Snart foro vi öfver Ponte Mölle och den af
solen försilfrade Tibern. Vi höll ett ögonblick
vid värdshuset vid P. Mölle för att der i vagnen
tömma en flaska godt vin på den lyckliga
ankomstens vägnar, då för Lundgren, Södermark
och Troili bekanta ansigten visade sig. De
voro der väntade af öfv. Lieutn. Södermark,
Wahlbom, Palm, Stäck m. fl. och det blef i
hast ett mångfaldigt svenskt helsande.»
Den unge mörklagde mannen i
kabrio-letten, vilken som uttryck för sin
feststämning smyckat sina lockar med en
liten rund vetturinhatt, en huvudprydnad
som blev föremål för mycket skämt bland
kamraterna, var dä obekant för de flesta.
Genast upptagen i konstnärslaget dröjde
det ej länge förrän »den lilla magistern
i den lilla runda hatten» blev en av de
mest avhållna och uppburna av dess
medlemmar, ja, för mången, en mycket
god vän eller såsom Stäck sedermera
skriver: »Du var oss den käraste bland
de kära i Rom!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
