Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Ny litteratur om den äldre konsten i Skåne. Av E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NY LITTERATUR OM DEN ÄLDRE KONSTEN I SKÅNE 169
som samme författare 1915 låtit trycka i
septembernumret av Monatshefte für
Kunst-wissenschaft.
En hel del av de problem rörande
nordens viktigaste romanska
byggnadsmonument, Lunds domkyrka, vilka Seesselberg
trott sig kunna, men i själva verket icke
lyckats lösa, ha nu, aderton år senare,
fått sin lösning eller kommit sin lösning
närmare genom en lundensisk forskare —
jag åsyftar Otto Rydbecks nyss utgivna
arbete Bidrag till Lunds domkyrkas
byggnadshistoria. Författaren, redan genom
flera avhandlingar och uppsatser känd som
en av vår medeltidsarkeologis förnämsta
målsmän, utgav för några år sedan (1911)
en kortfattad men mycket innehållsrik
»Historik samt vägledning för besökande» i
Lunds domkyrka. Nu ger han i det nya
digra arbetet — trots den blygsamma
titeln —, så omsorgsfullt man på
forskningens nuvarande ståndpunkt kan göra
det, skildringen av den gamla domens
äldsta öden. Titeln är måhända föranledd
därav att boken är uppbyggd på en serie
studier i byggnadshistoriens olika delar;
men i det näst sista kapitlet ger förf. i
själva verket — som en slutsats — en
sammanträngd översikt av byggnadsverkets hela
tillblivelse. Alldeles utan förarbeten av andra
— äldre och nyare — är han ju icke; av
Zetterwall anteckningar under restaureringen
har han bl. a. i ett par frågor haft god ledning.
Men han prövar allt med stor samvetsgrannhet
och stor skärpa, och hans ypperliga förmåga
att se samt tekniska färdighet komma honom
förträffligt till hjälp. Självständiga och nya
äro flera av hans resultat. Åtskilliga av
dem grunda sig också på omfattande
arkeologiska undersökningar, mätningar och
grävningar. Så är förhållandet med den
första studien, den av »Lekmannakoret»,
som till stor del tillhör redan 1910 års
undersökningar. Förhållandet med detta
lekmännens kor i långhusets östra ända,
med en liten absisnisch i muren till
kryptan och med trappor å ömse sidor upp
till högkoret, en i nordens arkitektur
enastående anordning, är mycket grundligt och
klart framlagt. Följa så likaledes länge
förberedda undersökningar av kyrkans valv,
av det från 1100-talets slut eller
1200-talets början härstammande tornpartiet, av
korpartiet och dess ombyggnader m. m.,
jämte utredningar av förhållandet med balda-
NORDÖSTRA KAPELLET I LUNDS
DOMKYRKAS TVÄRSKEPP. Ur Bidrag till
Lunds domkyrkas byggnadshistoria
av Otto Rydbeck.
kinerna i tvärskeppet samt kyrkans
portaler. Stundom måste författaren här nöja sig
med mer eller mindre sannolika hypoteser,
särskilt gäller detta de två sist nämnda
partierna. På sina ställen skulle än flera
möjligheter kunna upptagas och prövas, varvid
värdefulla uppslag torde kunna givas
genom jämförande arkitekturstudier. Detta
senare gäller t. ex. de smärre baldakinerna
i tvärskeppet (nu anbragta å de västra
murarna). Att den praktfulla
baldakinöverbyggnaden vid norra korsarmens östra
kapell ursprungligen skulle ha haft sin
plats framför huvudportalen i väster, är ju
en intressant hypotes, som emellertid ännu
icke fått tillräckliga bevis för sig; även
om den i ornamentiken har vissa motiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
