Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Ferdinand Hodler. Av Gregor Paulsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FERDINAND HODLER
201
R. Piper & C:o, Munchen.
EURYTHMIEN.
nerfallna på marken; sättet på vilket
dessa blad ligga strödda omkring kan
sätta oss i hänryckning. När jag
betraktar den molnlösa himmeln, tvingar
mig den stora likheten till beundran. —
När Tolstoi i sin skrift »Vad är konst?»
säger, att två blad av samma träd aldrig
kunna fullständigt täcka varandra, kan
man med större rätt påstå, att ingenting
är mera likt ett platanblad än ett
platanblad. —
»Vi se alltså ur dessa betraktelser,
vilken viktig roll parallellismen eller upp.
repningen spelar i naturen, och särskilt
hos de ting som ge oss den största
glädjen, som blommorna.
»Jag måste tillägga, att vid nästan
alla dessa exempel färgens upprepning
förenar sig med formens. Blommornas
kronblad, liksom trädens löv, ha i
allmänhet samma färg.»
Denna parallellism går således igenom
överallt i naturen; även människorna
äro upprepning och bilda tillsammans det
hela. Och speciellt gäller parallellismen
då flera föremål äro förenade till ett
konglomerat. Men principen yppar sig
inte endast i naturen och människornas
yttre, den förenar också deras liv
överhuvudtaget. Häri yttrar sig konsekvent
Hodlers världsåskådning, och det
bevisas också, att denna ej bildats ur
spekulationer, utan kommit utifrån under
åskådandet av naturen, genom att för
människans liv dra samma linjer som för
naturens.
»Vi veta och känna alla i vissa
ögonblick, att det som förenar oss människor
är starkare än det som skiljer oss.»
Hodler har med avsikt valt för sina
tavlor sådana ämnen som tydligt kunnat
uttryckas med en formell parallellism.
»De levnadströtta», »Ames déçues»,
»Eu-rythmien» äro utgångna ur själstillstånd,
där tanken på människosläktets enahanda
öde legat över tanken på individerna.
Denna allmänna känsla uttryckes just
genom parallellismen, upprepningen. Där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
