Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Tre dagar i Vich. Av Andreas Lindblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRE DAGAR I VICH
269
KORSGÅNGEN VID KATEDRALEN MED MONUMENTET ÖVER DEN KATALONSKE
NATIONALSKALDEN OCH FILOSOFEN JAUME BALMES Y URPlÅ, DÖD 1848.
skopen är här ännu i saknad av mitra,
ett utomordentligt anciennitetstecken.
Typserien av dessa målade antemensaler,
som i Spanien egentligen blott går fram
till 1200-talets mitt, har underbart nog
sin fortsättning i Norge!
I angränsande salar rymmas alstren
av det senare spanska, huvudsakligen
katalonska medeltidsmåleriet. Där finnas
i helt eller oftast fragmentariskt skick
väldiga altartavlor, retablos, vilka som
ett slags väggar pläga avsluta koren i
de spanska kyrkorna. Mycket är ur
konstnärlig synpunkt av medelmåttigt
värde. Koloriten verkar oftast förvånande
flack, särskilt i jämförelse med samtida
cisalpinskt måleri. Men de äga likväl
nästan alltid ett betydande
konsthistoriskt intresse, dessa spanska tre- och
quattrocentomästare, genom den prägel
av varandra korsande inflytelser, som de
bära. Flandern och Italien, i någon
mån även Frankrike ha varit de
impulsgivande.
Ett högst betydande verk är
Domi-nicus-altaret avkataloniern Lluis Borrassà,
särskilt om man betänker, att han
verkade redan omkring år 1400.
Rafaëls-imitatören Joan Gascö har däremot
mindre intresse, trots sin produktivitet. En
av de spanska stormästarna, Barthomeu
Bertnejo från Cordoba, verksam under
1490-talet, har här ett av sina mest
berömda verk, en Veronica-duk. Han är
i hög grad inspirerad av Rogier van der
Weyden, men långt starkare patetiker
än denne, varom hans berömda Pietà i
Barcelona, ett av det spanska måleriets
mest besjälade verk, nogsamt vittnar.
Musèo arqtielögico-artisticc skulle en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
