Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Akademiens för de fria konsterna samlingar. Randanteckningar till d:r Looströms katalogpublikation. Av Carl David Moselius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AKADEMIENS FÖR DE FRIA KONSTERNA SAMLINGAR 347
LOUIS ADRIEN MASRELIEZ. PASTELLMÅLNING, SANNOLIKT AV A. U. WERTMULLER.
SLUTET AV 1770-TALET. Tillhör fru Hilma Masreliez.
konstindustrien, m. a. o. både teoretiskt
och praktiskt kom att utöva ett
avgörande inflytande på utvecklingen här
hemma under slutet av 1700 och början
av 1800-talet, är knappast mer än ett namn.
Det beror säkert i främsta rummet på hans
ringa produktivitet som målare.
Karakteristiskt nog är han inte företrädd i
akademien med en enda målning, oaktat han
bl. a. i fem år som direktör ledde dess öden.
Hans tillämnade, aldrig fullbordade
receptionsstycke Alcestes död, ett av den
svenska i700-talsk0nstens yppersta verk,
skulle säkert i en offentlig samling i hög
grad ha bidragit att hävda hans namn
och rang som konstnär, men nu fick det
i stället stanna i glömska i familjens
ägo. Om detta arbete, som han var
sysselsatt med åren närmast efter
hemkomsten 1783, och som synbarligen varmt
låg honom om hjärtat, talar Masreliez
upprepade gånger i brev till sin vän
Wertmuller. Han berättar bl. a., att han
med brodern Jean Baptiste sänt Vien
en skiss av kompositionen, som han ber
denne kritisera och, om den inte
misshagar honom, behålla. »Je serais très
flatté», skriver han till Wertmuller den 27
mars 1784 — »qu’il le garda comme un
hommage rendu à ses talens par le
premier qui, je puis le dire, a composé dans
ce Siècle un tableau d’histoire en Suède.»
Men om detta arbete aldrig nådde
sin bestämmelseort, äger akademien
åtminstone tvenne porträtt av sin förre direktör:
Byströms medaljong av 1809, som Loo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
