Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Lotten von Kræmer. Av John Landquist - I. Lotten von Kræmers härkomst och ungdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3ö2
JOHN LANDQUIST
landshövdingen r. f. von kræmer.
oljemålning av o. j. södermark.
Tillhör f. d. landshövdingen Greve
Robert De la Gardies sterbhus.
många år före dess stadfästelse i hennes
sista testamente sysselsatt sina tankar,
visar sig vid närmare betraktande icke
äga något som överraskar. Den springer
omedelbart fram ur hennes härskande
intressen, den är kronan på ett liv, vars
kärlek och strävanden alltsedan
ungdomen varit ägnade åt den andliga kulturen.
Detta ideella intresse hade först väckts
av hennes omgivning i hennes
barndomshem, landshövdingeresidenset i Uppsala.
Hon uppväxte och mottog sina för livet
avgörande intryck i det dåvarande
Sveriges yppersta kulturcentrum. Hon hade
i sin ungdom känt och beundrat Geijer
och Atterbom, överstinnan Silfverstolpe
hade varit henne en moderlig vän,
skaldinnan Tekla Knös var hennes ungdoms
närmaste väninna, och på 1860-talet
ingick i hennes krets en generation poeter,
redan yngre än hon själv, en Björck,
Klockhoff, Wikner, Wirsén och Snoilsky.
I själva verket kan man med skäl betrakta
Lotten v. Kræmers donation från 1910
som en sent mognad frukt eller en sista
levande handling av den svenska idealism,
som under 1800-talets förra hälft gav nytt
liv åt vår kultur.
Men om skalderna i Uppsala bestämt
den specifikt litterära riktningen av Lotten
v. Kræmers intressen, så har hon i sin
egen dyrkade far, den framstående
landshövdingen Robert Fredrik von
Kræ-mer, haft den stora förebilden av
offervillighet för det allmänna.
Hos de två män, som gjort det
Kræ-merska familjenamnet hedrat i svenskt
1800-tals historia, landshövdingen och
hans son författaren, riksdagsmannen i
första kammaren, hovmarskalken Anders
Robert von Kræmer, finner man
tydliga andliga släktskapsdrag. De
överensstämma i oegennytta, i rak karaktär,
i arbetsduglighet, i fosterländsk nitälskan;
praktiskt verksamma ha de bägge sinne
för estetiska och intellektuella frågor, en
böjelse som är särskilt utvecklad hos
sonen och yttrar sig i självständig
författarverksamhet på diktens,
reseskildringens och metrikens områden. Lotten
v. Kræmer hade väl icke samma starka
intelligens som hennes far och hennes
bror, och en redan i ungdomen
inträdande, med åren alltmer förvärrad
dövhet bidrog att avstänga henne från det
verkliga livet: hon blev en opraktisk
drömmare. Men hon liknar sin familj
och fullkomnar dess bild i svensk kulturs
historia genom det ideella och
högtsyf-tande sinnelaget. Hon hade en stark
längtan att liksom de göra sitt namn ärat.
Kræmer är en gammal svensk-finsk
adlig ätt. Den uppges härstamma från
en Jöns Kremer, född i Westphalen, som
på 1500-talet blev artillerilöjtnant i
Sverige. Dennes sonsons son var Nicolaus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
