Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Lotten von Kræmer. Av John Landquist - I. Lotten von Kræmers härkomst och ungdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3ö2
JOHN LANDQUIST
LOTTEN VON KRÆMER.
MINIATYRMÅLNING AV C. H. WALLBERG. 1835.
Tillhör Samfundet De Nio.
att betydande landområden blevo
odlingsbara, grundade Mälarprovinsernas enskilda
bank, åvägabragte för första gång
allmänna lantbruksmöten i riket och har
förtjänsten av Kungl. Propositionen och
riksdagens beslut 1840 om inrättande av
Ultuna allmänna lantbruksinstitut för
Sverige. I övrigt verkade han för Uppsala
stads försköning; bl. a. planterade han
dessa alléer, som nu ge staden en stor
del av dess behag, vid Fyrisån, i
Carolinaparken, på bägge sidor om slottet,
där förr voro leråkrar eller sandgropar.
Ej minst denna verksamhet torde bidragit
till hans popularitet bland studenterna,
och man erinrar sig hur det heter i
Glun-tarne:
Kors, vad den Kræmer är bra för staden!
Han bygger broar och planterar trän.
I landshövding v. Kræmers hem
utvecklades ett rikt sällskapsliv. Man såg
där ofta prinsarna Karl, Gustaf, Oscar och
August då de lågo vid universitetet, och
prins Gustaf lät där höra sin sköna stäm
ma. Bland husets närmaste
umgängesvänner nämner landshövdingen i sina
minnen Geijers, Atterboms, landshövding
Järta med sina söner, Bottigers, Törneros,
Fries, överstinnan Silfverstolpe, fru Alida
Knös med dottern Thekla. Atterbom före
drog där ur sina »Siare och skalder» och
ur »Fågel blå». Bland Lotten v. Kræmers
efterlämnade papper har jag funnit en
förteckning till ett sammanträde av det
Läsesällskap, som vissa kvällar brukade
sammankommahoslandshövdingen. Bland
de antecknade kunna nämnas överstinnan
Silfverstolpe, pastor Rundgren med fru,
sedermera biskopen i Karlstad, magister
Stenberg, som skulle spela en så stor roll i
Lotten v. Kræmers liv; magister Curry
Treffenbergoch professor Atterbom med
familj; Atterbom har dock på listan,som
tydligen kringskickats, egenhändigt
antecknat att han av hosta den kvällen ej kunde
infinna sig, men att hans hustru och
döttrar kommo. Man skulle den aftonen
föredraga Hakon Jarl af Oehlenschlæger, och
på den rollförteckning som på
manuskriptet är utskriven, förekomma namnen
Josephson, tonsättaren och director musices
vid Uppsala universitet, Stenberg,
Atterbom och »fröken Kræmer», utan tvivel
Lotten, den av döttrarna som utmärkte
sig för litterära intressen.
Utom med litteratur och musik
underhöll man sig gärna hos landshövdingen
med uppförande av sällskapsspektakel
och tablåer, vid vilka ofta Lotten v.
Kræmer lät se sig och skördade mycket bifall.
Hon dansade därjämte utmärkt, och
särskilt var hennes mazurka berömd, såsom
bl. a. intygas i I solnedgången, del. 4.
Somrarna tillbragte familjen på sin
egendom Taxnäs i Uppland eller på
Stenhammar. Särskilt var Lotten v. Kræmer
fäst vid det förra stället, där hon, fylld
av lyckliga förhoppningar, tillbragte sin
ungdoms ljusaste dagar.
Stundom företog familjen utländska
resor. Sommaren 1846 reser
landshövding Kræmer med fru och sina fem barn
till Tyskland med badorten Kissingen
som mål och besöker på vägen Berlin,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
