Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Christopher Jacob Boström in memoriam. Av Reinhold Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CHRISTOPHER JACOB BOSTRÖM
IN MEMORIAM
Av REINHOLD GEIJER
I.
jp- ^nnJEN 22 MARS 1866 avled som
I professor bene emeritus Sveriges
av samtid och eftervärld
ojäm-förligt berömdaste och enda
i mera egentlig mening skolbildande
filosof. Då sedan dess i år förflutit ett
halft sekel och med anledning härav min
gamle vän Karl Wåhlin bett mig om
en minnesruna i »Ord och Bild» —
där redan år 1897, i denna årgångs första
häfte, stått att läsa en av allen
vannérus författad uppsats i liknande syfte, till
firande av hundraårsminnet av samma
filosofs födelse den 1 januari 1797 —, så
har jag ansett mig icke böra eller kunna
draga mig undan ett sådant uppdrag,
ehuru detsamma ledsamt nog icke
kunnat fullgöras förr än nu sent omsider
innan årets slut.
I Uppsala universitets hävder står
namnet Christopher Jacob Boström
outplånligt ristat i raden av dess allra främsta,
högst uppburna och mest betydande
lärare och märkesmän. »Att undervisa
såsom akademisk lärare har icke blott
varit min lefnads bestämmelse, utan det
har äfven varit min lefnads förnämsta
glädje och förnöjelse», så lyder hans på
gamla dagar om sig avgivna vittnesbörd.
Genom sitt muntliga föredrags lugna och
genomskinliga klarhet icke mindre än
genom sina föreläsningars gedigna och
tankedigra innehåll hade han i rikaste
mått vunnit sina åhörares beundran. Hos
den ena studentgenerationen efter den
andra hade sålunda väckts och
underhållits ett i allt vidare kretsar sig
spridande och stegrat intresse för filosofiska
frågor och undersökningar. Och så kunde
Boström lika tryggt som anspråkslöst
låta trycka i den, såsom man numera
vet, av honom själv författade, närmast
för ett »Svenskt biografiskt lexikon» (Ny
följd, andra bandet 1858 — 59) avsedda
men sedan även separat utgivna, artikeln
om C. J. Boström och hans philosophi,
att »philosophiens studium i Upsala
under hans läraretid icke har sjunkit eller
aftynat, utan snarare har höjt sig och
blifvit lifligare». Också lämnade han efter
sig talrika äldre och yngre lika
pietetsfullt hängivna lärjungar, av vilka flere
från den akademiska katedern såväl
som annorstädes i tal och skrift icke
blott i allmänhet hyllat och förfäktat
och sålunda gjort propaganda för sin
gemensamme lärares filosofiska
världs-och livsåskådning, utan därvid även var
för sig med större eller mindre mått av
frihet och självständighet, och såtillvida
stundom i sinsemellan något avvikande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
