Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Christopher Jacob Boström in memoriam. Av Reinhold Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CHRISTOPHER JACOB BOSTRÖM
599
SKEPPSBYGGMÄSTARE ERIK NORDLUNDS HUS I PITEÅ, DÄR BOSTRÖM
BODDE UNDER SKOLÅREN.
allra minst något försök till närmare
utredning av dess nyss antydda betydelse
särskilt i och för vår närvarande tid.
Jag nödgas sålunda inskränka mig till
att söka framhålla, fixera och belysa
några av dess ledande grundtankar, för
att sålunda giva en någorlunda klar och
riktig föreställning åtminstone om dess
allmänna art och säregna karaktär, eller
med andra ord om dess innersta
syftning och andemening. Väl vetande
mig löpa den dubbla risken, att en eller
annan redan tillräckligt orienterad filosof
av facket kan tycka sig här icke få till
livs annat än idel välbekanta trivialiteter,
under det att andra av »Ord och
Bilds» läsare finna min framställning
röra sig i alltför abstrakta rymder.
»Incidit in Scyllam qui vult evitare
Charybdin ».
Emellertid torde böra förutskickas
några ord om den bakom sin filosofi
stående mannen själv. Till börden var
Boström som bekant norrlänning, född i
ett fattigt arbetarehem i Piteå, och lär
hava tillhört »en gren av den i
Norrlands historia så ryktbara prästsläkten
Laestadius».1 Och om sitt curriculum
vitæ har han själv i redan nämnda
biografiska lexikon meddelat följande. Vid
9 års ålder upptagen som fosterson av
sin morbroder skeppsbyggmästare Erik
Nordlund, genomgick han på dennes
bekostnad sin födelsestads lärdomsskola.
Gick så över till Härnösands gymnasium,
där redan hans håg för filosofi väcktes
av lektor N. M. Berlin, och inskrevs
1815 vid Uppsala universitet, där de
båda filosoferna Biberg och Grubbe
»blevo de lärare, av vilkas undervisning
han i synnerhet begagnade sig». »Under
hela sin gymnasietid, ävensom under den
tid han studerade vid universitetet,
måste han för det mesta förvärva sig sitt
uppehälle genom konditionerande och
därunder i flera år vistas på landet,
vårföre han ej kunde taga
magistergraden förr än våren 1824, då han vid
promotionen innehade det första
hedersrummet.» Sedan 1828 docent i praktisk
filosofi »var han såsom sådan utan
tvivel den mest anlitade och verksamma
docenten vid universitetet». Till dess
1 Enligt uppgift i Ljunghoffs monografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
