- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugufemte årgången. 1916 /
619

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Nutida dansk kritik. Av John Gustavson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NUTIDA DANSK KRITIK 619

Jag nämnde förut om respekten för
realiteten; respekt för realiteten,
verklighetssinne etc. predikades emellertid såsom
con-ditio sine qua non av den kritiska skola
som räknar Taine som sin fader.
Visserligen är Harald Nielsen både i sin
psykologiska relativism och sin traditionalism en
lärjunge till Taine, men ändå är det ej
svårt att skönja, att den Taineska skolans
hållning inför verkligheten i mycket är en
annan än den Harald-Nielsenska.

Taine och hans lärjungar byggde på en
dogmatisk intellektualism. Taines
uppfattning av verkligheten var danad efter
mönstret av de matematiska naturvetenskaperna.
Detta framträder icke minst i hans ästetiska
och kritiska åskådning, enligt vilken varje
konstverk uppfattades som ett komplex, som
kan upplösas i vissa konstanta element och
restlöst »förklaras» som den mekaniska
produkten av vissa relativt stabila faktorer,
såsom klimat, näring, samhällsförhållanden,
ras —- hoc est den hegelska
historiemetafysikens Volkgeist i positivistisk kapprock —
o. s. v. Denna dogmatiska intellektualism
uppenbarar sig ock i Taines sökande efter
den härskande egenskapen. I den av t. ex.
Brandes så mycket beundrade
karaktäristiken av lejonet som ett par käkar på fyra
ben avslöjar sig en senfödd ättling av den
skolastiska metafysiken.

De sista årtiondenas intellektuella
arbete inom vetandets olika grenar har
emellertid sammanträffat i ett radikalt avvisande
av den dogmatiska intellektualism, varpå
Taines verklighetsuppfattning och kritik
bygga. Hela den åskådning, som vilar på
dogmen om adaequatio rei et intellectus,
har befunnits vara en fantastisk chimär.

Detta sakförhållande har ej gått Harald
Nielsen obemärkt förbi. Hans
verklighetsuppfattning har ingenting av den Taineskas
raklinjighet och fyrkantighet utan är långt
smidigare och mjukare och har ett öppnare
öga för verklighetens bukter och slingringar.
Harald Nielsens verklighetsuppfattning är
biologiskt-psykologiskt orienterad och nära
befryndad med den psykologiska riktning,
som med avvisande av
associationspsykologins atomism och opererande med
distinkta själselement uppfattar själslivet som
en levande rörlig helhet, en kontinuerlig
ström, där allt är i allt.

Ur denna Harald Nielsens uppfattning
av verkligheten som en levande »ungeschi-

HARALD NIELSEN.

dene Totalität» härflyter hans resoluta
opposition mot såväl ästeticismen som
intellektualismen. I båda dessa åskådningar ser
han ett våldförande och simplifierande av
verkligheten. Båda synda genom att bryta
ut vissa sidor ur det totala sammanhanget
och utgiva dem för det hela.

Med ästeticismen, vilken i Danmarks
andliga liv under Georg Brandes auspicier
spelat en betydande roll, har Harald
Nielsen flerfaldiga gånger gått till rätta. Han
har anklagat den för verklighetsförfalskning,
förkonstling och för att i grunden vara lika
konventionell som den efterklangsromantik,
mot vilken Brandes ursprungligen uppträdde.

I »Vej og Sti» berör författaren på flera
ställen ästeticismen. Han gör här bland
annat några anmärkningar om förhållandet
mellan konst och moral och betonar här,
att ästeticismens syndaregister börjar redan,
då den utmönstrar alla moraliska
synpunkter såsom fullkomligt betydelselösa för ett
konstverks värde. Detta påstående är,
menar Harald Nielsen, felaktigt och vilar på
en godtycklig abstraktion och ett
överskattande av de formella och kvantitativa
synpunkterna på de kvalitativas bekostnad.
Hos människan spela nu en gång de
moraliska känslorna en väsentlig roll, och varje
kränkande av dessa känslor måste
framkalla en stark olustförnimmelse, vilken gör
det oändligt mycket svårare att nå fram
till den hela personligheten genomträngande
känsla av befrielse och inre jämvikt, varje

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 14:58:38 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1916/0675.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free