Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Religion och personlighet i den bildande konsten. Av Josef Strzygowski. Översättning från författarens manuskript av Gunnar Broman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
638
JOSEF STRZYGOVVSKI
nationell strömning redan fore
buddhismen går tillbaka till indogermanska
uppslag, är det dock märkligt, att detta slags
landskap först uppträder efter den
nordkinesiska kulturens överflyttning till södern.
Man måste uppställa frågan, huruvida icke
där en ny beröring med indogermanska
element ägt rum. För övrigt vill jag här
icke granska denna fråga. Jag ville endast
visa, att även i den asiatiska världen lever
något av en Dürers kosmiska subjektivism.
Religiösa landskap äga vi enligt min
åsikt av Böcklins hand. Han kallade dem
bilder att drömma vid. Denna
benämning använder han om sin s. k.
»Dödens ö». Den är liksom det kinesiska
landskapet målad »ur själens djup». Så
kallar Klinger en gång ett verk, som
uppstod i fantasien utan förebild i
naturen. Man har förgäves sökt påvisa
förebilden i Pontikonisi vid Korfu eller
i Ponzaöarna. Böcklin ville icke i detta
verk återgiva natur. Det är en bild av tid
och evighet, som han ville skapa i
likhet med den, som mästaren ur Fidias
krets skapat i sin gravrelief över Hegeso.
Den grekiske mästaren kunde ernå detta
med tillhjälp av den en gång genom
inflytanden från Orienten upptagna
människogestalten — den nordiske mästaren
kunde göra sig förstådd genom
landskapet. Att grifter äro anlagda i
klipporna och en död just föres dit tyckes
mig vara av underordnad betydelse och
en ren stämningssak. Roddaren ger den
enda starkare rörelsen i denna eljest av
monumentalt lugn burna bild.
Jag kallar en sådan stämning religiös
och återfinner den hos Böcklin i hans
»Villa vid havet» och »Ruinen vid havet».
I den senare saknas varje gestalt, som
kan bidraga till stämningen. Alla dessa
bilder tåla varje godtycklig förstoring,
de bära storheten inom sig själva. Jag
tror, att man skulle kunna ställa dem
på vilket altare som helst.
Så långt hade jag kommit i min
tankegång, då jag anlände till Stockholm. Till
min överraskning fann jag där slutstenen
till vad jag ville framlägga i mitt
föredrag över »Religion och personlighet»
— ett landskap uppställt som verklig
altarbild i en kyrka. Landskap i Norra
latinläroverkets aula och i trappavsatsen
i Östermalms läroverk hade gjort mig
uppmärksam på konstnären, så att jag
kunde sluta mitt föredrag med en
hän-tydan på hans konst. Framför allt hade
det gjort intryck på mig, att han i aulan
helt och hållet avstått från den
mänskliga gestalten, som emellanåt rent av
överlastar liknande verk av Puvis de
Chavannes. I Norra latinläroverket är det
fullkomligt överlåtet åt betraktaren att
alltefter den sinnesstämning, som
besjälar honom, utfylla det’ enkla
Mälarlandskapet i överensstämmelse med sin
idékrets, den ena dagen med patriotiska,
den andra med religiösa och en tredje
gång med sociala gestalter. Jag blev
därför ingalunda överraskad, när jag efter
föredraget från alla håll samtidigt erfor,
att högt uppe i Norden, i Kiruna, ett
rent landskap av dessa bilders skapare,
prins Eugen av Sverige, blivit uppställt
som altarbild. Jag såg sedan följande
dag i furstens galleri en skiss till bilden
och får här reproducera originalet.
I strängt symmetrisk komposition —
jämför därmed Böcklins »Dödens ö» —
visar landskapet en lund mitt på en
vidsträckt slätt, välsignad av ur övre
mittpartiet radiellt frambrytande breda
solstrålar. Dekorativt anordnade moln fylla
över den låga horisonten den högt
uppstigande himlen. Är det verkligen blott
ett dekorativt landskap ? Skulle där uppe
i höga Norden glädjen över den varma
solen framtrollas för den fromma
menigheten? Tack vare prinsens meddelanden
kan jag vederlägga dylika tolkningar.
Idén härtill kom på honom fullkomligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
