- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugusjätte årgången. 1917 /
76

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Ur Skansens krönika. Några erinringar vid dess första kvartssekel. Av Laura Stridsberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7 o

LAURA STRIDSBERG

HÄLLESTADSSTAPELN FRÅN
ÖSTERGÖTLAND. Uppförd. i8ç‡.

[-Hallströmsoutgrundligtblickande»Björkö-tomte»-]

{+Hallströmsoutgrundligtblickande»Björkö-
tomte»+} fram ur »barfriden» eller
knuthuggningens skuggor, eller i vinkeln mellan
fähus och stall. — Gar man emellertid utöver
den stämningen, slutar man med en
förhoppning att ej en, av alltför nitisk
cron-schougianism framkallad bråddöd, måtte
drabba dessa väsenden, vilka dock ytterst
äro förkroppsligade begrepp för allt det
obeskrivbara, som inneslutes i och
utstrålar från den verklighet, som kallas hem.

I en Skansenstuga står man midt
ibland och kan från flere sidor betrakta
alla de större och mindre föremål,
som sammanfattas under benämningen
bohag. Och kanske kommer man då
någon gång att tänka på huru dessa
handens arbeten, i vilka en sund instinkt
låter det ursprungliga materialet tala sitt
eget skönhetsspråk, stå naturen så mycket

närmare än det köpta fabriksarbetet Ty
vare sig det gäller smide eller träslöjd,
det växtfärgade garnet i bonader och
dräkter eller drällen av hemspunnet lin,
har tanken så gin väg till gruvan i berget,
trädet vid stugknuten, fåret i fållan eller
den blommande linåkern. Ett
beaktansvärt förhållande ur både praktisk och
ideell synpunkt, vilken senare belyses
av John Kruses ord1 att det icke är
»utan sin betydelse för en människas
karaktär, med vad slags föremål hon
dagligen omger sig, om med köpt
billighetskram eller med av henne själv med
kärlek och omsorg förfärdigade och
smyckade starka ting.» Därtill kommer att
ifrågavarande föremål utförts till att tjäna
ett verkligt behov och utsirats med den
omedvetna arbets- och livsglädje, som
»sjöng tyst» inom den slöjdande. Att
iskristaller på rutan eller en
högtsträ-vande blomma i täppan, vilken tittade
upp ovan fönsterkarmen, kunde ge
upphov till en mångfald diktade mönster och
»rosor», förefaller därinne helt naturligt.
Likaså att all denna form- och
färgglädje, som ursprungligen motsvarade
både läs- och skrivkunnighet, blev ett
budskap mellan fränder om »glädjens

fladdrande lek och om trohet i långa år.

* *

*



»Folkkvädet sluter i sig, nu ett gladt,
nu ett mörkt, alltid ett sant. Glädjen
är här af sällsam art, ty gladare glädje
finnes icke, icke mörkare mörker,» säger
Richard Dybeck. Den fara som ligger
i all slags uppvisning av folklyrik och
folkhumor är inom friluftsmuseet
undanröjd så till vida, att danser, låtar och
s. k. landsmåleri där till en viss grad
få framträda i en atmosfär liknande den
ur vilken de framsprungit. Artur Hazelii
tankar om Skansen såsom bakgrund för

1 Ord och Bild, årg. XIV, h. 4, 1905, om
Föreningen Svensk Hemslöjd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:55:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1917/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free