Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Vitalis Norström. En minnesbild. Av Ernst Liljedahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VITALIS NORSTRÖM
93
Foto. A. Jonason.
VITALIS NORSTRÖM 1899.
voro 2 föreläsningar färdiga i renskrift
och 3*/2 i kladd samt resten i fullständig
plan. Med detta skarpsinniga verk ville
Norström säga sitt mest avgörande ord
och gladde sig mycket åt den förståelse
boken rönte inom den filosofiska världen
i Köpenhamn och Kristiania. I ett par
brev från okt. och dec. 1912 skriver
han, i känslan av att nu ha sagt sitt
starkaste ord och därigenom fått vila i
sitt inre, de tempelstilla orden:
»Mina tankar börja alltmer komma till ro,
och klarheten kring pannan har stigit ned i
hjärtat som frid. Alltmer och mer av förlåten
böljar falla, och jag ser gudabilderna oslöjade.
Jag blir allt vissare på segern över en orolig,
oren, svag och tvivelsjuk natur. Det är ju det
andliga, som sitter inne med makten! Jag
genomtränges numera ofta av en underbar
känsla av en på sig själv viss harmoni, som
inga öden kunna taga bort. Jag känner, att
jag nu skördar!
Optimismen har kommit med åren. Så
går det oss alla . . . som hålla ut i trohet och
mod. Ingen annan begriper livets omätliga
härlighet än den, som bankat på hos Belzebub.
Jag gjorde det, men han var inte hemma . . .
Mina ideal förtäta och förenkla sig alltmer.
Av idealisten i skyn blir — vad för något?
Gud give — en kristen pd jorden. Tanken
mynnar ut i en punkt, där tron måste tända
ljus, om det skall bli något ljus av.»
En gång sade mig Norström, att
»när jag skrev ’Vad vi behöva’, trodde
jag, att vi i religionen skulle komma
förbi kristendomen, men nu tror jag det
icke mer». Hans filosofiska utveckling
förde honom djupt in i den kristna
försynstron, och hans sista bok »Tankar och
forskningar» inledes med en själfull studie
av kristendomens väsen. Han skiljer
— t.ex. i »Lidande och njutning»,
slutkapitlet i »Masskultur» — mellan idétro
och försynstro, hänförande den förra till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
