Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Från Barlow till Landseer. Engelskt djurmåleri under adertonde och början av nittonde århundradena. Av A. Klinckowström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
A. KLINCKOWSTRÖM
den hemlösa holländska småkonstens
utövare. At norr och öster låg det av
trettioåriga krigets namnlösa fasor ännu
utarmade Tyskland, och söderut i
Ludvig XIV:s Frankrike, dit en och annan
av Snyderska skolans ämnessvenner
funnit väg, fanns intet förstående för en
Rembrandts och en Jan Steens landsmän.
> Otez moi ces magotsh yttrade ju
»le grand monarque» själv, då man en
gång framvisade några prov på
holländarnas intima, vardagslivets scener
skildrande konst, och i Ludvigs Frankrike
var ej blott hans vilja, men även hans
smak lag. I England däremot, dåtidens
»glada England», som, nu grundligt
kure-rat från den Cromwellska ærans asketism
och fromleri, förstod att i fulla drag
njuta livet i skog och mark, på jaktstråt
och vid bankettbordet, här fanns
förstående och vad mer var föga eller ingen
inhemsk konst att konkurrera med.
Engelsmännen, av ålder borna
friluftsmän-niskor, jägare, fiskare, ryttare, roddare
hade för naturen ett helt annat och
vaknare öga än vad som fanns vare sig i
det dåvarande Tysklands små furstehov
och trånga stadssamhällen eller i
Frankrikes salonger och slottssalar, smyckade i
barockens smak med allegoriska
framställningar av laster och dygder i antik
skrud eller nakenhet. Sportsmän och
vad-hållare, mästare i allt vad till
husdjursskötseln hörer, hyste den engelske
landt-adeln för sina hästar, hundar, falkar och
stridstuppar ett levande intresse, som
även kom deras avelstjurar, deras får
och svin, ja, duvor, höns och ankor till
del. Talrika arter av tävlingar: i
kapp-ridning, kappkörning, hetsjakt, falkjakt,
tuppfäktning, djurstrider mellan tjurar
och bulldoggar, råttor och terriers,
uttrar och utterhundar, allt beledsagat av
höga vad, där summor om hundraden
och tusenden — i guineas naturligtvis
— stodo på spel, bidrogo att spänna
intresset. Om man så tillägger, att
landet, redan blomstrande genom sin
handel, sina naturtillgångar, hade att
uppvisa, då som nu, Europas rikaste
överklass, en praktlysten, frikostig, sins
emellan ivrigt tävlande högadel, en med varje
år allt mer i förgrunden trädande
storborgarklass, mäktig genom sin
förmögenhet, berest, bildad och världsvan,
behöver man knappast säga, att alla
förutsättningar funnos för uppblomstrandet, i
all synnerhet inom djurmåleriet, av en
nationell konst lämpad efter landets
smak och tillfredsställande dess speciella
behov.
Från Nederländerna var det
emellertid de befruktande fröna skulle falla i
Storbrittaniens jord. Redan under
perioden före det inbördes kriget mellan kung
och parlament hade nederländska
målare, — vi behöva blott påminna om
van Dyck och hans samtida Balthazar
Gerbier, — med framgång idkat sitt kall
på engelsk mark. Det samband som så
uppstått mellan öriket och de
nederländska målarskolorna fortfor att verka,
tydligen visande sitt inflytande på dåtidens
fåtaliga engelska djurframställare, så t. ex.
Francis Barlow och Luke Cradock,
båda målare och tecknare av djur,
framför allt fåglar, i ett manér som tydligen
låter ana sambandet med Jan Fyts och
Hondecoeters hemland. I och med
ankomsten av nya immigranter från
Nederländerna växte det holländska
inflytandet på djurmåleriet; de inhemska
begåvningarna sattes nu allt oftare i stånd att
genom främlingarnas personliga
undervisning fördjupa sina tekniska
kunskaper, på samma gång som möjligheten
att få målningar, som förut måst
inför-skrivas, utförda inom landets egna
gränser och med inhemska motiv väckte
allmänhetens intresse och sporrade
köplusten.
Bland dessa invandrare förtjäna några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
