Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Nyare Frödingslitteratur. Av Johan Mortensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
JOHAN MORTENSEN
sanna. Han, som var en sådan
språkkonstnär, trodde icke, att han kunde använda
sitt modersmål, så att det ej gav
anledning till missförstånd.
I den senare avdelningen av sitt arbete,
Särskild analys, går Frey Svensson från
psykiatrien och psykologien över till den
litterära analysen, i det han utreder några
dikter, om vilka på sista tiden en livlig
polemik rådt. Det gäller den av docenten
Böök framkastade åsikten, att i dikterna
Parken och Det borde varit stjärnor m. fl.
Fröding skulle uttryckt sin ånger över ett
sedlighetsbrott, som Ida Bäckmann omtalat
i sitt underliga arbete om Fröding.
Landquist har tidigare yttrat sig i denna sak,
och även hans nu föreliggande arbete
belyser, fast utan all direkt polemik, denna fråga.
Frey Svensson kommer honom nu kraftigt
till hjälp och påvisar med aktstycken i
hand, huru litet förtroende man kan sätta
till Ida Bäckmanns berättelse i denna sak.
Han hoppas därmed, att han en gång för
alla gjort slut på användandet av detta
arbete som källa för Frödingsforskningen.
Detta är dock icke så säkert. Visserligen
förefaller Ida Bäckmann mycket exalterad
och »egendomlig», för att använda ett mildt
uttryck. Men hon besitter en icke ringa
fabuleringskonst, hon berättar åtskilligt, som
säkerligen på något sätt går tillbaka på
verkligheten, styrker åtskilligt med
brevutdrag och ger över huvud den livligaste
skildring som vi hittills besitta av Fröding
under sjukdomen, så att hennes arbete
säkert verkar ganska förledande på många.
Vill man därför undvika, att arbetet går
igen som källa, vore det säkerligen
önskligt, om det i detalj granskades och så
vidt möjligt fantasierna skildes från
verklighetsunderlaget. Ingen kan vara mera
lämplig att utföra detta arbete än Frey
Svensson, som här sitter inne med
sakkunskapen. En dylik undersökning skulle
säkerligen förebygga många kommande
kontroverser. Möjligen är emellertid ännu
icke tidpunkten kommen, då ett dylikt
avslöjande bör äga rum, som berör så många
intima förhållanden. Frey Svensson talar
om en fullständig biografi, som han en gån g
tänker skriva om skalden. Kanske kan
denna granskning där finna sin lämpliga
plats.
Med den undersökning, som Landquist
och Frey Svensson i dessa båda arbeten
givit angående tolkningen av dessa dikter
torde väl denna diskussion vara avslutad.
Man tycker nästan, att det är för mycket
krut som är spillt på avlivandet av denna
teori, ty redan med en allmän kännedom
om Fröding, sådan han framträder i sin
diktning och i de biografiska meddelanden,
som stå oss till buds, förefaller det högst
osannolikt, att han med sin hänsynsfullhet,
sin humanitet, sin passivitet skulle kunna
gjort sig skyldig till en sådan handling,
som efter Ida Bäckmanns utsago tillvitas
honom. Ett godt har emellertid denna
polemik kanske haft med sig: den har
varit en bidragande orsak till dessa båda
arbetens framkomst, i vilka Frödings
själsliv för första gängen djupare belysts. Det
återstår utan tvivel ännu många frågor att
diskutera, men säkert är, att med Landquists
och Frey Svenssons arbeten har
Frödingsforskningen ryckt upp på ett högre plan.
Ungefär samtidigt med dessa svenska
arbeten har också en dansk skrift
utkommit om Fröding av Carl C. Lassen. För
svenska läsare ger det icke något
väsentligt nytt. Författaren begagnar sig av
det ganska rika material som Ruben G:son
Berg, redaktör Hellberg m. fl. framlagt.
Hela arbetet går också mera på bredden
än på djupet, men genom sitt livliga och
väl dokumenterade framställningssätt är det
synnerligen lämpligt för sitt ändamål,
nämligen att giva danska läsare en översikt av
Frödings liv och diktning. Fröding är väl
jämte Bellman bland de svenska skalder,
som väckt största intresset i vårt
grannland. Inom litterärt bildade kretsar har
han vunnit många hängivna beundrare.
Om Fröding hade skrivit på ett världsspråk,
kan det ju icke heller vara tvivel om att
han icke i närvarande ögonblick skulle
varit en europeisk berömdhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
