Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Ny finländsk litteratur. Av John Landquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
Foto. Atelier Rembrandt, Helsingborg.
RUN AR SCHILDT.
dens obeständighet och ger det sista provet
på människornas art. Arbetet är, om man
vill säga det, relativt en miniatyrmålning;
men det visar en äkta författarnaturs
erfarenhet om det mänskliga livet, och
karaktärer och scener däri utgöra en ny vinning
för denna kultiverade konstnärs litterära verk.
En antagligen debuterande författare,
som förtjänar nämnas, är Hanna
Cederholm med romanen lise Benzig. Dess
intresse ligger framför allt i dess teckning av
den kvinnliga titelfiguren. lise Benzig,
dotter till konsul Benzig, ömtålig i val,
renhjärtad och därför ansedd högmodig,
ryggar tillbaka för de grova sidor livet visar
ännu högt uppe i överklassen: den tarvliga
erotiken, den krassa beräkningen, en
simpel sällskaplighet; hon förnimmer en
främlingskänsla, för vilken hon finner ett uttryck
i den bekanta Obstfelderska dikten med sitt
resultat: Jeg er vist kommet paa en fejl
Klode; men denna osäkerhet och grubblet
efter ett mål i en likgiltig värld tära på
hennes organism; en sjukdom tar bort henne,
men hon har i likhet med en ung man,
som hon efter hans självvalda bortgång lär
känna, hämtat någon styrka i hoppet att
just genom sin död måhända göra en
insats. Några drag i denna bok leda tankarna
till en tidigare svensk roman, Suzanne av Ellen
Landquist. Huvudpersonen här hade
visserligen en helt annan intelligens och eld,
liksom berättelsen över huvud en konstnärlig
glans,, som den finska romanen saknar. Men
likheten i vissa avseenden är omisskännlig,
vare sig den stärkts genom ett inflytande
eller är rent ursprunglig. I varje fall är
denna karaktärsskildring en ära för den
finska författarinnan: det är en sällsynt och
ädel art av människa, ovanlig framför allt
i litteraturen, hon skildrat med levande
förstånd. Romanens övriga delar stå dock icke
i jämnhöjd härmed: skildringarna från
kafélivet i Hälsingfors äro damaktiga. Men den
fina insikt författarinnan visat i skapelsen
av huvudpersonen gör denna debut lovande.
Juhani Ahos Fredseremiten slutligen för
oss långt från Finland och dess bekymmer.
Författaren berättar sig dagarna före
världskrigets utbrott i ett av Tyrolens berg ha
träffat en eremit, en helig man, till vilken
alla främlingar vallfärdade och som med sin
tro och sin lära verkade för världsfredens
idé. En skara fredsvänner av skilda nationer
gästade honom just då krigets budskap kom:
effekten blir naturligtvis att de vid
krigsbudskapet skiljas som hatfulla fiender. Med
styrka skildras trons sammanbrott hos den
stackars eremiten, tills han åter börjar tro,
därför att han måste, och han upptar sin
gamla sats att om blott en enda tror på
världsfreden är den också i annalkande.
På nytt tänder han sin lampa under fredens
madonna i berget, och det krigsbetungade
byfolket börjar ånyo bedja till henne. En
ädel humanitet genomandar detta arbete.
Diktat och avfattat med en gammal
konstnärs fina takt utgör det ett högst vältaligt
inlägg för fredens idé.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
