Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Porjus. Ett stycke svensk odlingshistoria. Av Eira Hellberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426
EIRA HELLBERG
Foto. I-. Wästfelt,
SÖDRA SKIBORDET VID HÖGSTA VATTEN.
skift, och hemmen växte upp bredvid
barackerna. De första skogskojorna revos,
och ordentliga hus timrades upp. Det
är förvånande att det var svenskar som
skapade det lilla välordnade samhället
där på älvbrinken. Så snabbt, så både
provisoriskt och systematiskt ordnades
det hela som man mest är van att få
läsa om från skogarna på andra sidan
Atlanten. Ordningen var dock kanske
äktsvensk. Det var en man som stod
i spetsen för det hela, och han visste
att som en upplyst despot regera sitt
samhälle till belåtenhet för olika parter.
De lösa arbetarna inlogerades i baracker
med sex män i vart rum och en särskild
mäss för mathållningen. Men ledningen
nekade icke arbetarna att på egen
bekostnad bygga sig en egen stuga för
familjeliv — sådant det nu var. Där
fanns ett år efter det de första männen
kommit vandrande över myren skola,
sjukstuga, bibliotek, arbetare- och
in-genjörsmäss, ordentliga bostäder,
handelsbod och jag tror också biograf.
En gång i tiden skall historien om
Porjuskolonien bli ett sägande aktstycke
om vår tids sociala standard. Om
aktningen för kroppsarbetaren och graden
och arten av hans aktning för sig själv.
Det Porjus, som nitades fast på
älvbrinken 1910, är icke mer.
Arbetarestammen är borta, husen äro rivna, marken
tillskottad, ödemarken har tagit sitt igen.
Endast den stora tegelborgen, som
vaktar och vårdar den elektriska gnistan,
och den grå dammen, som tvingar älven
att lyda, vittna om de tvåtusen, som
levat där några år. Ett par ensliga
bostäder i grandungarna ovanför fallet och
den lilla ändstationen för förbindelsen
med civilisationen är allt som finns kvar
av det vid gator ordnade byalaget.
Den kåkstad som fanns där var typen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
