Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Finnes det några byster av Jean Antoine Houdon i Stockholm? Av Georg Göthe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482
GEORG GÖTHE
i synnerhet K. F. Scheffers goda vän.
Med en halvt moderlig välvilja — hon
var sex år äldre än han —, att icke säga
ömhet, satte hon sig in i hans planer,
och åtog sig att införa den unge,
snillrike, mot henne så chevalereske prinsen
i den stora världen i Paris; det var i
hennes teaterloge Gustaf mottog
underrättelsen om sin fars död, som helt
plötsligt hemkallade prinsen som kung; på
hans begäran satt hon för sitt
miniatyrporträtt hos svensken Hall (nu i
Nationalmuseet), och från Sverge fortsatte han
hennes bekantskap genom en
brevväxling, som, i alla händelser till en början,
präglas av mera rent personlig sympati
än kanske några andra brev han skrivit
— att döma efter hennes brev (de enda
som finnas bevarade). I hela sin platonska
nobless äga dessa en värme som
onekligen har starkt tycke av erotiskt svärmeri;
detta var dock säkerligen en ton som
icke återfanns i hans, den icke erotiske
konungens brev.
Grevinnan d’Egmont är en så
intressant och älskvärd personlighet, att det
är mer än vanligt lockande att dröja vid
hennes bild. Men dels omtalas hon
otaliga gånger i den tidens memoarer
och brev, dels är hon utförligt skildrad
av en senare fransk författarinna i en
bok, som även i Sverge är känd,1 och jag
skall därföre nöja mig med att inför
hennes vackra byst i Nationalmuseet i all
korthet angiva några drag i hennes
personlighet, vilka ställa både henne själv
och hennes porträtt i ett slags kontrast
till vad vi redan hört om de Brionne och
till och med till hennes eget bystporträtt.
Likasom sin några år äldre vän
grevinnan de Brionne, tillhörde Septimanie
1 La comtesse d’Egmont — — — — —,
d’aprés ses lettres inédites à Gustaf III, par la
comtesse d’Adonaillé née de Ségur. Paris 1890.
Huvudsakligen på denna bok grundar sig min
uppsats i Nordisk tidskrift 1891: -.Ett porträtt».
de Richelieu comtesse d’Egmont den
högsta adeln, var likasom hon livligt
intresserad i politiken, de tillhörde samma
politiska parti och hyllade samma
liberala filosofiska världsåskådning; och hon
var på sin friska tid en lika firad
»skönhet» i salongerna, med ännu bättre rätt
än den förra. Men Septimanie
d’Egmont var en mindre robust natur, mera
finbildad, mindre »mondaine»; och
åtminstone under sina senare år, då hon
träffade prins Gustaf och brevväxlade med
konungen och satt för sitt Hallska
porträtt, levde hon rätt tillbakadraget,
tvingad därtill redan av sin bräckliga hälsa;
hon var hektisk, dog helt ung, barnlös,
som sagt vid 33 års ålder. I själva
verket vilade alltid ett visst vemod över
hennes väsen. »L’esprit gai — mais le
coeur triste», så skildrar hon sig själv
redan vid unga år. Men denna unga,
blidt behagfulla person, som bysten
skildrar oss med sådan grace, var på samma
gång en livlig, nervös, sann och modig
kvinna med starka känslor, en svärmisk
idealist. En starkt utvecklad individuell
karaktär som hon var, ansågs hon av
somliga för att vara egen och sär, och
man kallade henne romanesk. Man
förstår det till viss grad, då man läser
hennes tjugunio brev till Gustaf.
Hon var alltför uppriktig och höll
för mycket av Gustaf för att kunna
smickra honom, och hon motsade honom
när det gällde, utan tvekan.
Under loppet av deras brevväxling
tröttnade tydligen Gustaf. Han började
skylla på sin lättja (paresse) och sin
tröghet att skriva och föreslog, ätt baron
Scheffer skulle i hans namn svara på
hennes brev. Hennes brev till honom!
Grevinnan reser sig med stolthet mot
ett sådant förslag, och hon svarar icke
utan bitterhet: »Sedär ändtligen ett drag
av en despot, och denna gång är jag
den mest rebelliska bland republikanskor.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
