Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Den antika landskapsarkitekturen. Av Martin P:n Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 66 MARTIN P:N NILSSON
Varje landskap har sin samstämmiga
arkitektur. Den skapas framför allt av
det tillgängliga materialet, som måste
hämtas på nära håll, ty medlen äro små.
Den anpassar sig efter omgivningen och
får stil genöm traditionen. Till och med
den mycket smädade
stationssamhällesarkitekturen passar mot en stubbåker
som bakgrund med några tynande tallar
och risiga björkpinnar, som inte lönat
ett yxhugg och därför fått stå. Hur
omöjligt är det ej att tänka sig en
svensk rödmålad stuga bland vinberg
under pinier och cypresser, eller ett
italienskt murhus med föga fönster i en
svensk björkhage? Byggnaderna förmäla
sig med kulturlandskapet och ge det i
grunden dess karaktär lika mycket som
växtligheten, som täcker det. De höra
med nödvändighet till landskapet.
Egentligen veta vi bra litet, hur
landskapet såg ut under antiken. Men
Italiens himmel var densamma som nu, och
jordens yta med kullar och slätter var
densamma. Det var ett kulturlandskap,
som människohand sedan århundraden
omskapat efter sina syften. Med mer
eller mindre rätt tänka vi oss det
någorlunda likartat med det, som vi nu se för
våra ögon i Italien. Men byggnaderna
voro andra. Fä ruiner finnas kvar, för
en levande bild räcka de ej till. Men
har man tålamod att söka bland de
antika bilderna, finner man dem. Det är
ej de bilder, som mest draga
uppmärksamheten till sig, oftast inta de en
underordnad plats som biverk i
väggdekorationerna från Pompeji och Rom; därtill
komma en del reliefer, som i och för
sig ej ha stort konstvärde; slutligen hjälpa
också ruinerna till att rekonstruera
lyx-villorna. Lägger man allt detta ihop,
så framträder en åskådlig bild av den
antika landskapsarkitekturen, sådan den
var på höjden av antikens blomstring
vid tiden omkring Kristi födelse.
Det finns en del friser i monokrom
teknik, som bilda ett led i
väggmålningarna; de visa landskapet sådant det drog
förbi den vägfarande. Förgrunden tän-
DEN GULA FRISEN I DET PALATINSKA HUSET. ANDRA AVDELNINGEN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
