Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - På Talis Qualis’ hundraårsdag. Av Ruben G:son Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RUBEN G:S O N BERG
Talis Qualis förklarades ha uppträdt med
en anspråksfullhet och morskhet, som
icke motsvarades av hans kunskaper —
särskilt betvivlades hans förmåga att
kunna läsa Platon på grundspråket. När
»det stora skaldegeniet Talis Qualis»,
som han hånfullt benämnes, skrivit om
Tegnér att: »många rika malmstreck i
det skönas schakter lågo säkerligen ännu
oupptäckta ehuru redo att lägga sina
skatter i dagen för den beprövade
slagruta den oförgätlige skaldens snille bar;
nu få de’ måhända länge nog vänta, tills
en annan upptäckare framstår», vänder
hans kritiker detta på följande sätt:
»Denne ’upptäckare’ behöva vi dock
icke att vänta på. Han har redan
framträdt och dväljes midt ibland oss; under
sina snilleverk sätter han den ryktbara
signaturen Talis Qualis. Om han i en
framtid kommer att överträffa och
fördunkla Tegnér, våga vi ej bestämt
avgöra, enär hans skaldiska anlag ännu
icke äro fullt utvecklade. Det vissa är
emellertid, att ingen gjort så mycket
buller och bång av sig. Redan hans
första framträdande [— han menar
’Hälsningssång till Hans Jansson’ —] skedde
genom blixt och dunder; och sedan han
där förklarat, att nationens största snille
’ej mer hade den höga sceptern kvar’,
har han själv upptagit den och inkräktat
hans skaldetron, därifrån han nu diktar
sina evärdliga sånger för en lyssnande
värld.»
Vidare ber han Talis Qualis att icke
bli ond eller illa upptaga
anmärkningarna: »Vi hava ju varken önskat ve
eller förbannelse över honom. Icke
heller utesluta vi honom från försoning»
och slutar med att ge honom samma
råd, som Tegnér gav Hammarspik:
Gå ner ifrån din domarstol
och vänd igen till skolen!
Kanhända tar man an dig där
som den förlupne sonen.
Artikeln veckan därpå var icke mindre
besk. Den bar rubriken
»Granskningsförsök av Talis Qualis’ skaldevärde» och
tar honom von oben i ett slags
bekymrad, styvfaderlig uppfostran. Bland »det
nyas apostlar» hade förf. med glädje
sett Talis Qualis, vars uppträdande varit
verkligt lovande. »Vi hoppades, att han
med tiden skulle bliva en kraftigt och
gagneligt verkande medlem uti det ungas
förbund. Vi hava dock härpå misstagit
oss. Den unge skalden Talis Qualis har
genom ett förtidigt firande och genom
en måhända medfödd ond böjelse fått
ett slags ’andligt högmod’, vilket är det
skönas död. Förf. skulle ha sörjt över,
att med Talis Qualis ’gick ett hopp
förlorat, om vi icke med harm och djup
ovilja sett den överhandtagande
suffisance, vilken gått utom alla skrankor .»
Hans Litteratursignaler förklaras ha
varit övermodiga; lik en diktator har han
velat skriva lagar och i spalterna
utdelat hugg och slag med ett slags
»bandhunds ovett à la Aftonblad». »Talis
Qualis har velat införa ett slags
despotism här i Lunds lilla vinkel av
litteraturens tempel.» Därpå övergår kritiken
till Talis Qualis’ dikter. De småstycken
han fått införda i tidningarna i Lund
och Malmö »lovade, att det kunde bliva
något, men detta kunde har sedan gått
upp i rök från självförtroendets
offerhärd . . . Dessa stycken voro skapade av
en frisk och rik fantasi, klädd uti ett
skönt språks skira dräkt.» Däremot äro
hans bidrag till den skandinaviska
kalendern »Hertha» ofta misslyckade — i
anmärkningarna har kritikern ganska rätt
både i fråga om en del smärre och i
det stora hela. Slutomdömet lyder: »de
äga ett skönt klingande språk, vilket
stundom om icke alltid lyckas överskyla
det bristande uti idéer och det helas
komposition . . . Må han återvända på
den plats honom tillhör, ett rum bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>