Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - A. U. Wertmüller. Ett konstnärsliv. Av Axel Gauffin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. U. WERTMULLER
döddagar bevarade hågkomsten av den
hyllning han denna oförglömmeliga dag
fick mottaga.
Vien skulle resa, hans skola stängas
— vad skulle Wertmuller ta sig till?
Återigen, som tre år tidigare, är det cousin
Alexandre Roslin som ingriper i hans
öde. Återigen gå breven mellan Paris
och Stockholm, men brevskrivarna ha
växlat vistelseort — Roslin är på besök
i hemlandet. Från Stockholm, där han
bor hos sin frände hovapotekaren, skriver
han Adolf Ulrik till och berättar att han
lagt sig ut för sonen hos fadren med
det lyckliga resultat att den unge
konstnären fått tillstånd att följa sin lärare
till Rom för att där fullkomna sig i sin
konst och löfte om pension för tre år.
Den närmaste tiden talar
räkenskapsboken om alla förberedelser som måste
göras för den långa resan, om reskläder
som sys och pistoler som måste prövas.
Och så den 2 oktober 1775 rullar
res-vagnen med herrar Fehrman, »graveur
de médailles», De Foche, Francén och
Wertmuller bort från Paris med Lyon
som närmaste mål. Färden går vidare
över Marseille och Medelhavet. Den 30
november har sällskapet nått den eviga
staden.
»I Rom studerade och arbetade jag
ganska mycket ritade i synnerhet
mycket efter de därvarande antiqua statuer
tog exquiser efter Bas reliefer, lärde
mig perspectiven, en liten del af
archi-tecturen, ritade ruiner samt målade flera
stora figurer, Blommor, drufvor samt alt
det som vore nödigt och tillhörigt til en
stor taflas verkställande. Då jag efter
3 och en half års varelse i Rom hade
just giort de flästa och svåraste Etuder
och hade behöft at vara där 2:ne år
längre, feck jag bref af min fader at
han efter så många år som han hade
underhålt mig kunde ej vidare
continu-era, i anseende til dess många barn,
M.-ME VIEN. OLJEMÅLNING AV
ALEXANDER ROSLIN. I Louvre.
utan at jag då måste sjelf taga mig fram
med det jag hade lärt; och skickade
mig i ,200 livres Tournois för at resa
hvart jag behagade; då måste jag sluta
at studera och söka mig om at förtiena
min föda.»
Men innan Wertmüller böjer
huvudet under oket vill han samla en sista
skörd av skönhetsminnen att leva pä
under långa, kulna arbetsdagar i norden.
Han reser söderut till Neapel och
Pompeji och sedan norrut för att vallfärda
till Toskanas och Lombardiets heliga
städer.
I Turin voro de 1,200 livren slut —
åter är det Roslin som spelar rollen av
Wertmiillers föresyn. Han sänder sin
nödställde frände respengar, som
förhjälpa honom fram till Lyon, dit han
hinner den 1 nov. 1779.
I den stora sidenvävarestaden har
den unge främlingen lyckan att göra
bekantskap med en herr Thomas Charton,
»en rik particulier», men trots dennes
rekommendationer hos sina vänner gick
månad efter månad utan att Wertmiillers
utsikter ljusnade. Äntligen sent pä våren
1780 började hans flit och ihärdighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
