Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg. Av Sixten Strömbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖHSSKA KONSTSLÖJDMUSEET I GÖTEBORG
förandet. Att skriva det lyckliga
resultatet på en välvis slump vill dock ingen,
som känner Axel Nilssons förmåga att
inrikta sina planer mot konkreta mål.
Grundstommen i samlingarna bestodo
vid d:r Nilssons adjungering till
styrelsen av Göteborgs slöjdförenings
mönsterföremål (mest halvgamla stilsaker, senare
till största delen utrangerade), en del
äldre svenska möbler samt d:r Fr.
Martins samling av japansk konstslöjd, skänkt
1905. Den samlingsverksamhet, som
d:r Nilsson bedrev eller föranstaltade för
museet under de närmast följande åren,
gav sällsynt rika resultat, inte blott i
förhållande till de begränsade
penningmedel, som stodo till hans förfogande.
Hans påpassliga energi gynnades också
mer än en gång av en omisskännlig tur.
Han nöjde sig också inte med att
utnyttja konsthandelns ordinära chanser
härhemma och under de resor han
utomlands företog på styrelsens uppdrag.
Personligen torde han ej ha skytt någon
ansträngning, när det gällde att ute i
marknaden eller genom mera privata
förbindelser för rimligt pris vinna verkligt
begärliga ting, även i fall där
utsikterna från början varit hopplösa. Så
förvärvade han 1913 i Berlin en präktig
samling boktrycksprov för en mycket
lindrig summa, så på annan tysk ort en
utsökt samling koptiska textilier från
gammalkristen tid. — På hans initiativ
och på bekostnad av herr Klas Fåhraeus,
fru Olof Wijk och herr Hjalmar Wijk,
företog d:r Thorild Wulff 1913—14 en
kinesisk uppköpsexpedition, som bl. a.
inbragte museet hela dess nuvarande
Kina-samling. En annan huvudgrupp i
museets bestånd, de svenska textilierna,
hopköptes efter hand och på metodiskt
bedrivna resor i landsorten dels av
intendenten Nilsson själv, som är en av våra
förnämsta kännare på det inhemska
textilområdet, dels av hans museala medhjälpare.
Fot, Kauderu.
hjalmar wijk.
Bokbandssamlingen, som han själv
lagt grunden till genom spridda förvärv
i tyska och franska antikvariat, steg
i och med inkorporeringen av baron P.
Hiertas samling (skänkt av hr Hjalmar
Wijk 1914) till rang med de
förnämligaste i världen.
Det må räknas både hans tur och
hans påpasslighet till godo att han kom
i tillfälle att för sitt museum rädda
värdefulla dekorativa fasaddetaljer från Gustaf
III:s Stockholms-opera undan
makadamhuggarnas mordverktyg.
Som en ren lokal erövring får man
betrakta nästan hela filen av
1700-tals-interiörer, som han under själva
installationstiden »räddat» i Göteborg och dess
närmaste omnejd. Att slutligen Göteborgs
museum 1916 deponerade ett urval
värdefulla konstslöjdföremål hos
systerinstitutionen torde däremot i mindre grad
berott på Axel Nilssons diplomatiska
förmåga än på dess styrelses lojala
tillmötesgående.
Trots sin olikartade sammansättning
och halt äga samlingarna i stort sett ett
enhetligt drag, som bär starkt vittnes-
135
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
