- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugusjunde årgången. 1918 /
231

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Boken om Oscar Levertin. Av Carl G. Laurin - Två bilderböcker av två danskor. Av Ellen Key

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOKEN OM OSCAR LEVERTIN

Jord pS händerna, som vridit

sig i lust och kval men frid ej funnit.

Jord på ögonen, som svidit.

Jord på hjärtat, som förbrunnit.

Höljen i jorden mig, vindar.»

Hans judisk-svenska läggning vette åt
både öster och väster. Slutorden i
Söderhjelms för svensk bildning betydelsefulla

och tacksamt mottagna bok om Levertin,
de ord i vilka den mödosamma och
storartade undersökningen utmynna, äro sådana,
att de, som älskat, vördat och känt Oscar
Levertin, med glädje instämma. De lyda:
»Han är såsom bärare av och uppfostrare
till andlig kultur en av de största Sverige
någonsin ägt.»

TVÅ BILDERBÖCKER AV TVÅ DANSKOR

Av ELLEN KEY

I.

N BERÖMD konsthistoriker har
skildrat sin vistelse i Sibirien som
krigsfånge. Han talar om det för
honom nu förvånande i det
lidelsefulla intresse han fordom ägnat den nya
franska konsten. Hela den värld, i vilken
han som vi alla levde före 1914, var honom
nu vorden ett skuggspel.

Även om man ej befunnit sig i ett
sibiriskt helvete, har den som verkligen
genomlevat världskriget känt förtiden
gråna. Upplevelser som ej stå i samband med
detta svinna i ett sällsamt fjärran, medan
allt vad som angår kriget är det fullt
närvarande, det som med var ny sol tvingar
tankarna i samma eviga kretsgång. Även
om vi söka en andaktsstund hos de eviga
gudarna, så kan ej Shakespeare, ej
Beethoven utestänga frågorna: vilka fasor äga
nu rum? Var skall ödeläggelsen stanna?
Vilka tillstånd skola skapas genom freden?

Får man nu i sin hand en ny bok,
som ej berör kriget, verkar den underligt
främmande. Men denna känsla kan äga
två orsaker. Den ena är att man känner
sig andligt skild från de människor, vilka
skriva som om de alltjämt befunne sig i
en säker värld, där alla små enskilda
lidelser och lidanden ha godt utrymme. En
annan orsak varför en bok nu kan verka
främmande är att den på ett så levande
sätt återkallar tiden före 1914 att vi känna
oss försatta till denna tidpunkt, då ännu
»morgonens dagg låg på livet kvar»; en
tidpunkt, som — då vi genomlevde den —
syntes oss full av synd och sorg och nöd,

men som nu, sedan avgrunden öppnat sig,
blånar som ett fjärran lyckoland.

De båda kvinnoböcker, på vilka jag
här vill fästa andras ögon, .ha hos mig
väckt det senare intrycket. De ha återfört
mig till den tid, då vi kunde fördjupa oss
i Europa som glada barn i en ännu ej
fläckad och sönderriven bilderbok; då
folken blandade blod på kulturens fält, ej på
valplatserna; då stora andar för
mänskligheten drömde en framtid av segrar, men
alla i fredens tecken.

Allt detta nu i skuggornas rike sjunkna
kommer oss till möte i de bilder Fra
Björnsons Hjem1 som Nulle Finsen
tec-nat. 19x3 utgav hon den bok Fra
Björnsons sidste Aar, som jag då här anmälde.2
Hennes nya bok behandlar ett tidigare
skede, det som närmast föregick sjukdomens.
Dessa skildringar äro — likt de tidigare —
ursprungligen skrivna som brev till
författarinnans anhöriga i Danmark. De
äga därför samma omedelbarhet, samma
friskhet, samma noggrannhet i återgivandet
av samtal och stämningar. Det är en —
i våra dagar sällsynt — brevskrivningens
konstnär som med Nulle Finsen uppenbarar
sig. Hennes hand är lika lätt som säker,
hennes kärleksfulla blick omfattar de stora,
väsentliga dragen lika klart som de små,
betecknande. På grund av själva ämnet
— Björnsons sista sjukdom och död — blev
den första boken mer gripande, djupare.
Denna nya bok belyser Björnsons
vardagslag, ifall man kan tala om vardag

1 Gyldendalske boghandel, 1917.

2 Ord och Bild 1914 sid. 273.

231

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:56:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1918/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free