Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Hostrup. Ett hundraårsminne. Av Karl Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL WARBURG
der det att i det land, där Holberg haft
sin skådebana, studentbilderna togo
dramatisk gestalt. Liksom Wennerberg är
en efterföljare av Fredmanssångaren, så
träder Hostrup i »den gudomliga
norrbaggens» fotspår.
Jens Christian Hostrup föddes den
20 maj 1818 och var född i själva
»Kongens Bye», på den gamla
Vester-vold, son av en lägre ämbetsman, som
slöt såsom justermästare, och hans hustru,
vilken förut varit gift med en äldre
broder till skalden Ingemann. Han blev
tidigt faderlös, och hans barndom och
ungdom förflöto i ringa villkor. Ar 1837
blev han student, men enligt vad han
själv berättar hade han icke råd att gå
in i studentföreningen, då hans illa
betalda lektioner ej stort förslogo, men
han lyssnade med största intresse till
vad hans vänner hade att berätta om
nöjena där uppe. Vid universitetet
fängslades han av den unge Martensen,
som föreläste Hegeliansk filosofi för
nybörjarna, och då denne snart nog blev
lärare i teologiska fakulteten, följde
Hostrup med och ägnade sig åt teologiska
studier, den tiden modevetenskapen i
Danmark.
Men dessutom började Hostrup så
smått skriva visor och små vådeviller.
Då en ny studentförening — den
akademiske Læseforening eller
»Academi-cum» — bildades, där avgiften var
mycket låg, ansåg han sig ha råd gå
med. Denna förening var medelpunkten
för den frihetsträngtan som åren
omkring 1840 rörde sig i den
köpenhamnska studentvärlden. Dess främste poet
var Ploug, men såsom den andre i
laget upptogs »Jens Kristrup», den
pseudonym, under vilken Hostrup skrev
sina studentvisor, vilka senare i
årtionden tjänade som »opsange» vid de
danska studentgillena och i vilka främst
idyllstämning och studentglädje tolka-
des. Även skrev han, i tävlan med
Plougs »atellaner», små studentkomedier,
t. ex. Et Forspil, som meddelats i
Borchsenius’ Fra Fyrrene (1880). Ar
1841 flyttade Hostrup till en gratisplats
i det stora akademiska konviviet
Re-gensen i Köbmagergade, där han
tillbragte tre lyckliga år och dit han
förlade scenen för sin mest berömda
studentkomedi.
Nästa år deltog han i
studentbesöket i Lund och greps då av starkt
intresse för Sverige och svensk poesi.
Han studerade de svenska skalderna
från 1800-talet med all iver. Vad
däremot angår Bellman meddelar Hostrup i
sina »Erindringer», att han kände honom
förut och sjöng hans melodier till sin
gitarr. Dessa melodier blevo också
av största betydelse för hans sångspel,
liksom de ju bildat ett så viktigt
inslag i den danska vådevillen alltifrån
Heiberg.
Året därpå, 1843, kom han med på
studentfärden till Uppsala. Han var bland
den skara, som hyllade Geijer och
mottog dennes välsignelse över de ungas
förhoppningar, som han sade sig dela
— föga anande att nästa år det skulle
hopas moln över förhållandet mellan
Geijer och ungdomen, just till följd av
en skandinavisk studentmötesfråga.
Omedelbart efter Uppsalafärden
stiftades »det skandinaviske Selskab», bland
vars tidigaste medlemmar den unge
Hostrup var en.
Det är detta studentliv, dessa
stämningar som bilda bakgrunden for Hostrups
första stora studentsångspel.
Han hade i november 1843 tagit sin
teologiska kandidatexamen och stod utan
egentligt arbete under sin återstående
»regenstid». Något måste han taga sig
till, och pä tillrådan av sin vän och
blivande svåger, Kristian Mantzius, som
då redan slagit sig på skådespelarefac-
312
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
