Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Hostrup. Ett hundraårsminne. Av Karl Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOSTRUP
något av de föregående och med en
skarpt genomförd karaktärsteckning.
Ännu ett större sångspel är att
nämna, »Mester og Lærling» från 1852, där
han lämnat studentvärlden för att i ett
aristofaniskt skådespel gissla
godtköps-pressen och dess obildade, okunniga
representanter för»den allmänna meningen ».
Här begagnar han sig åter av en viss
fantastik — ett älvobarn och ett
människobarn äro bortbytta. Stycket har
en symbolisk bimening; Aage, det
drömmande naturbarnet, som kommer i
lära hos den råe, okunnige, ytlige
redaktören, kan i någon mån uppfattas
såsom målsman för de nya
samhällslager som vid denna tid trädde fram i
Danmark och som trängtade till ljus
och sanning, men äventyrade att bliva
lärlingar hos mästare, de där förde dem
på ytlighetens och andelöshetens
villospår. Särskilt den komiska
huvudfiguren, redaktören Grönholt, är genomförd
med mycken komisk kraft och i Aages
person har Hostrup inlagt en djupare
idealitet än hos sina tidigare unga
svärmare.
I övrigt hade han under årens lopp
skrivit en del större och mindre stycken:
»Familietvist» (1848); den muntra
inkvarteringsskildringen från kriget
»Soldaterlö-jer», ett av hans populäraste, oftast
uppförda stycken, rikt på komiska
situationer (1849); de båda prosaarbetena
»Aestetisk Sands» (1847) med satiren
riktad mot den nyromantiska
geniför-gudningen och mot överskattandet av
det estetiska i motsats till den
borgerliga rättrådigheten, samt
»Tordenvejr» (1851), ett allvarligt skådespel om
en man som är nära att genom sin
hustrus slöseri drivas in på brottets
stig; den romantiska operetten »En nat
mellem Fjeldene»(i849), vartill en svensk,
Albert Rubenson, först satt musik (senare
tonsatt av dansken E. Hartmann), det ro-
mantiska blankversskådespelet »Dröm
og Daad» (1854) med italienska figurer,
skrivet efter en resa till Italien 1852, som
förhärligar den fasta tron och den goda
viljan, samt till sist det lilla sångspelet
»Feriegjæsterne» (1855).
Härmed avstannade för årtionden
framåt Hostrups alstring för scenen.
Han hade trots yttre framgångar länge
känt sig tveksam huruvida
författarskapet vore hans levnadskall eller om
han ägde förmåga och förutsättningar
att bliva präst. Redan 1845 skrev han:
Et poetiskt Talent har jeg vel, men
Vennernes Bifald har ikke kunnet overtyde
mig om at det er stort nok til at bygge et Liv
paa, og er det ikke det, saa er min Rolle som
Poet udspillet, thi to Ting kan jeg ikke være.
Jeg staaer altsaa ved et Enten Eller som
binder mig til det samme Sted, fordi jeg ikke
veed hvad Vej jeg skal gaae og havde Lyst
til at betræde dem begge.
Så småningom blev det honom allt
klarare att han skulle finna sin
livsuppgift i prästämbetet. Ett anbud från
Kasinoteatern att bliva dess konstnärlige
ledare avböjde han, och i december 1855
mottog han utnämning som präst i det
lilla Silkeborg i Jylland.
Ett par år förut — i aug. 1853 —
hade han skrivit till Mantzius:
Jeg maa blive Præst, men hvor tillokkende
det end i månge Öjeblikke staaer for mig saa
kræves det eet Offer, som jeg gyser lidt for:
Godnat Komediemageri! Du siger det er
Fordom, en Præst kan godt skrive Komedier i
vore Dage. — Maaskee — men jeg kan ikke
gjöre slige to Ting paa samme Tid. En
alvorlig Embedsstilling som bör lægge Beslag
paa et Menneskes hele Kraft taaler ikke en saa
alvorlig Medbejler som Thalia eller hvad hun
hedder. Skal en Komedie lykkes mig saa maa
jeg i Uger og Dage ikke have andet i Hovedet
end den, og en Præst som altid gaaer med sin
næste Söndagsprädiken i Hovedet vilde, i det
mindste, naar han arbejder paa den Maade som
jeg, aldrig komme ind i förste akts förste Scene.
Det var ingen motvilja mot teater
och dramatisk konst över huvud, som
317
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
