Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Puvis de Chavannes. Av Georg Pauli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÄLVPORTRÄTT. I 883.
PUVIS DE CHAVANNES
Av GEORG PAULI
SANNING fängslande att
iakttaga huru rikt sammansatt
den stil är som, till synes så
enhetlig, kännetecknar Puvis
de Chavannes i dennes mognade och
behärskade konstnärsgärning! En flod
som i sitt breda, lugna lopp speglar
strändernas skiftning och i sitt sköte
samlar källsprång och vattendrag från
skilda upprinnelser.
Den tränade betraktaren kan i denne
ende konstnärs utveckling avläsa
konturerna till ett helt tidevarvs estetiska
evolution. Årsbarn med »Le massacre de
Scio» (av Delacroix 1824) upplever han
i sin tidigare ungdom striden mellan
nyklassicism och romantism, vilken
senare avgår med seger. Längre fram ser
han »realismen» — representerad av (den
yngre) Fontainebleauskolan — efterföljas
40—Ord och Bild, 27:e årg. g2 5
av »impressionismen», jämsides med
»naturalismen», vars programtavlor signeras
av Bastien Lepage ungefär samtidigt
som Puvis de Chavannes gör sitt inträde i
Pantheon med »Heliga Genovevas
barndom» (1878), det arbete vari mästaren
funnit sin slutgiltiga stil.
»Ön donne sa note en débutant»
säger Stevens. Om man ej uteslutande
fäster sig vid den stilistiska utformningen,
träffar detta uttalande Puvis de
Chavannes, som inriktar sina allra första
strävanden att åskådliggöra
allmäntmänsk-liga drag i en monumental form.
Däremot skiftar stilen. De första
bestämmande intrycken får han
emellertid ej av sina lärare Henry Scheffer,
Couture och Delacroix; ja den sistnämnde
var honom egentligen rätt främmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
