Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Eremitlivet i dess betydelse för religion, konst och litteratur. Av Yrjö Hirn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YRJÖ HIRN
även av dem kunde betraktas blott som
en kuriositet. Jag har emellertid velat
ådagalägga, icke blott att den
naturvidriga och livsfiendtliga askesen skänkt
oss tacksamma motiv för gamla dikter
och tavlor — vilket man ju strängt taget
kunde säga om vilken förnuftig eller
oförnuftig rörelse som helst — utan
även att eremiternas offer ledt till några
resultat, som på ett mera omedelbart
sätt varit gagneliga för det estetiska
livet. Med andra ord sagt, jag har
för en stund velat göra mig till de gamla
anakoreternas advokat, för att framhålla
betydelsen av några värden, dem vårt
liv gått miste om, såvida icke några
fromma män dragit sig undan från
samhällslivet för att gömma sig i öknen
eller i klostercellerna.
Härvid bör jag först, utan att
förslösa några bevisgrunder på
ådagaläggandet av allmänt kända fakta, i korthet
påpeka det inflytande isoleringen utövar
på själslivet. När en människa avskär
alla förbindelser med den yttre världen
och avsäger sig alla de eggelser, med
vilka den sociala omgivningen stimulerar
hans själsliv, så blir ju resultatet i de
flesta fall en gradvis framskridande
för-slöelse. Eremitlegenderna förtälja även
om många asketer av Sankt Onofrius’
typ, d. v. s. om vilda och råa
skogsmänniskor, som under ensamheten
förlorat även de sista resterna av en
tänkande varelses värdighet. Det är sådana
offer för isoleringen Rutilius Namatianus
karakteriserat i ett epigram, i vilket han
säger att den asketiska sektens trolldom
är värre än Circes, emedan den förvandlar
icke blott kropparna, utan även själarna
till djur. Men med dessa bedrövliga
exemplar av arten homo sapiens ferus
får man icke förväxla de stora
eremithelgonen. Ett starkt och rikt sinne låter sig
icke så lätt förvildas ens under den mest
fullständiga avsaknad av eggelser. Om
den yttre världen icke bjuder några
omväxlande intryck för uppmärksamheten
att rikta sig mot och för tanken att
omfatta, så söker själslivet i stället en
näring i sig självt. De stora eremiterna
synas icke heller alla — som en
tendentiös historieskrivning velat göra det
troligt — ha varit några slöa och
sysslolösa botgörare. De förnämsta av dem
kallades t. o. m., och benämnde sig
själva, ’filosofer, d. v. s. de voro ett
slags kristna cyniker, som föraktade all
yttre flärd och bekvämlighet, för att så
mycket bättre kunna ägna sig åt inre
betraktelser. Det religiösa andaktslivet,
som upptog en så stor del av deras
varelse, ledde dem till en skärpt
uppmärksamhet för de egna själstillstånden.
Och när några av dem, såsom
Hieronymus t. ex., företogo sig att nedskriva
skildringar av sina inre upplevelser i
ensamheten, så blevo dessa skildringar
— av frestelserna och medlen att
övervinna dem, eller av eremitlivets
växlingar mellan dyster hopplöshet och
exalterad glädje — ovärderliga som
aktstycken för kännedomen av
människosinnets väsende. Ännu betydelsefullare,
på grund av sin innebörd och sitt
litterära inflytande, blevo de berättelser i
vilka man upptecknade de stora
aske-ternas samtal med sina lärjungar eller
med de pilgrimer, som uppsökte dem i
deras gömda boplatser. Huru rik på
psykologiska iakttagelser, på kloka
tankar och på mogen levnadserfarenhet är
sålunda icke den bok, som blivit känd
i litteraturen under namnet
Athanasius-Antoniusbiografi. Det må gärna gälla
att denna skrift icke äger historiskt
värde som levnadsteckning över den
verklige Antonius — den är i alla fall
en from roman, som kommit till under
inspiration av det fjärde seklets
anakoret-rörelse. Därför ha, åtminstone medelbart,
de stora enstöringarna med sina maningar
8~
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>