Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Meleagros från Gadara, en ehllenistisk kärlekspoet. Av Carl Theander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MELEAGROS FRÅN GADARA,
EN HELLENISTISK KÄRLEKSPOET
Av CARL THEANDER
y—7O ET FÖRHÅLLER SIG med
gre-f / »kernas elegiskt-epigrammatiska
J I diktning av erotiskt innehåll på
ett liknande sätt som med deras
vislyrik: den är mindre känd än dess
genljud i den romerska litteraturen hos
Ca-tullus, Tibullus, Propertius och Ovidius. Av
den förattiska kärlekselegien har ju också
endast en och annan spillra blivit bevarad,
såsom några verser av Mimnermos från
Kolophon, ur vilka jonerns hela
varmblodiga temperament slår emot oss, på
samma gång som de förutsätta en
uppskattning av kvinnan och kärleken till henne,
som under det följande tidsskedet endast
sällan kommer till uttryck. Det förefaller
nästan som om femte och fjärde
århundradena, då utvecklingen på de flesta av den
andliga odlingens områden skred framåt
med jättesteg och även staten mer än både
närmast förut och efteråt tog den enskilde
medborgarens krafter i anspråk för sina
ändamål, ej skulle ha haft tid och håg till
övers för något sådant som individens små
glädjeämnen eller sorger. Åtminstone är
det först under den alexandrinska perioden
som kärleksdikten åter uppblomstrar, dels
i den fullt utbildade elegiens, dels i det
då särskilt omtyckta epigrammets form.
Något nämnvärdt i behåll äga vi endast av
den senare litteraturgrenen.
En av de mest betydande författarna
av erotiska epigram var Meleagros, vars
livstid inföll omkring 100 f. K. Han
härstammade från det då helleniserade Gadara
i Nordsyrien och tyckes ha avlidit vid hög
ålder på ön Kos, där han under sina
senaste år varit bosatt. För övrigt veta vi
litet eller intet om hans levnadsöden. I
litteraturhistorien har han utom genom sina
egna epigram även förvärvat sig en plats
såsom utgivare av den första bland de
epigramsamlingar, innehållande dikter av
olika författare, vilka sedermera blivit
förenade i den s. k. palatinska antologien.
Meleagros’ diktning är, liksom all
antik kärlekspoesi, vilken går tillbaka på
verkliga personliga upplevelser, i regel het
och lidelsefull; kanske är temperaturen hos
honom till och med några grader hetare
än eljest på grund av det tillskott av
österländskt blod som torde ha runnit i hans
ådror. Både jubel och klagan äro stämda i
fortissimo, och att känslan är äkta, även om
den ej alltid riktar sig på samma föremål,
därom kan man ej taga miste. Likt författaren
av Höga visan lånar han all blomstervärldens
prakt för att skildra sin älskades fägring:
237
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
